lördag 31 december 2011

2011 var ett så flippat år,

Då börjar även detta år glida mot sitt slut, endast några få timmar kvar.
Jag började skratta för mig själv när jag gjorde en tillbaka blick på året.

Under våren hade jag praktik på sjukhuset. Jag fyllde 19.
Pluggade som tusan men njöt av varje minut inför studenten.
När sommaren precis startat tog jag studenten. Såå stolt!
Jag jobbade som aldrig förr och firade med en utlandsresa.
Den mest flippade perioden i mitt liv hade jag under hösten.
3 månader är en dimma av party och allt som hör detta till..
Men här är jag, trots allt. Utan farmor men med en pojkvän.
Det hade jag aldrig räknat med att få uppleva under år 2011.

Efter detta underbara men flippade år vill jag bara säga TACK till alla vänner.
Tack för att ni är ni och jag får vara jag. Tack för alla delade skratt & tårar.

Ett speciellt tack till dig som gett mig chans på chans, trots att jag missbrukat ditt förtroende. TACK för att du trodde på mig när ingen annan gjorde det.
/Elin

fredag 30 december 2011

Tills jag träffade Johan,

Drömmer inte ni om att få vakna upp av att någon ligger och håller om er?
Någon som tycker du är lika fin i vad du än tar på dig, även mjukiskläder.
Någon som säger att du är underbar trots att du just betett dig som ett svin.
Någon som ställer upp till 110% när som helst under dygnets alla timmar.
Någon som mår bra för att du mår bra och blir upprörd för att du mår dåligt.
Drömmer inte ni om att få vakna upp av att just denna någon håller om er?

Vet ni? Jag drömde också.
Tills jag träffade Johan.
Då blev det min verklighet.
/Elin

torsdag 29 december 2011

För sent för att ångra de,

När jag stod och bytte om nere i omklädningsrummet efter jobbet, kom en kvinna som jobbar på en annan avdelning. Vi båda bytte om, lika lättade efter en påfrestande dag. När hon sedan skulle trippa vidare hem till sitt och jag till mitt, önskade hon mig ett gott nytt år. Där någonstans började jag förstå att 2011 snart är slut.

Jag vet bara inte hur jag ska förhålla mig till det. Jag vill ju ha det kvar.
Farmor har lämnat mig. Jag har fått en syster och massa sysslingar. Nya vänner.
Under hösten hade jag någon galen period. Dumt utav mig men ganska.. skönt ändå.
Jag tror inte att det är något man måste igenom men det är nyttigt om det händer.

Att jag för en stund levde mitt liv fullt ut och kanske gjorde dumma val,
är inget jag kommer klandra mig själv för. Det är något jag måste stå för.
Något jag måste lära mig leva med, nu när det är för sent för att ångra.
/Elin

onsdag 28 december 2011

Hade glömt allt de svåra,

Jag har nästan glömt livets hårda sida. Var tvungen att sova hemma idag och insåg att mina räkningar inte var betalda. Att mitt rum behöver städas och att jag faktiskt måste fixa min egen matlåda. Gjorde jag allt det här förut? Konstigt nog.

Det blev lite kaos i mitt huvud för en stund, panik-kryp.
Men tänk då att livet är som en brustablett, det löser sig!
/Elin

tisdag 27 december 2011

Försöker bli van med de,

Jag träffade Sannaklara på stan under eftermiddagen idag, fika och shopping.
Det var alldeles för länge sedan och så otroligt välbehövligt. Tack för det!
När jag satt på bussen hem kände jag att jag fått mer och ny energi. Nya tag.
Det är så skönt att någon annan förstår min känsla och mina tio tusen tankar.

Det snurrar i skallen, ett sånt där bra och nytt slags snurr.
Men det måste nog få snurra. Tills jag blivit van med lyckan.
Van med tanken att jag duger för någon annan, trots allt.
/Elin

måndag 26 december 2011

Tänk att veta om döden,

Tänk att veta att man ska dö.
Känna att kroppen inte orkar mer.
Och samtidigt vara så jävla rädd.

Tänk att veta att man ska dö.
Känna krav att säga tack och hej.
Och samtidigt vilja stanna kvar.

Tänk att veta att man ska dö.
Känna hur ångesten kryper innanför.
Och samtidigt se att det går utför.

Jag skulle aldrig klara av det.
Det gjorde du farmor. I adore you.
/Elin

söndag 25 december 2011

Gå du din väg till mötes,

Detta har varit en juldag som inte varit sig lik någon annan juldag.
Jag hade tänkt att det skulle räcka med en förlust i år, om ens det.
Nu blev det inte så. Och det känner jag sån fruktansvärd ångest för.
Jag borde veta att jag inte kan påverka allt, att andra gör sina val.

"Må din väg gå dig till mötes och må vinden vara din vän.
Må solen värma din kind och må regnet vattna själens jord.
Och tills vi möts igen.. Må gud hålla dig i sin hand"
/Elin

lördag 24 december 2011

Det som julen går ut på,

Jag har spenderat större delen av min julafton på jobbet.
Det gör mig inte så mycket, men de känns mer än förra året.

Jag kan sakna att kliva upp tidigt på julaftonsmorgon, smyga ut till en sprakade öppen spis. Krypa runt på golvet för att känna på alla paket, gissa vad det kan vara. Äta en mysig julfrukost med hela familjen. Få öppna ett paket för att sedan stressa iväg till hela tjocka släkten. Äta så mycket hos mormor och morfar att det sprutar ur öronen, trots det trycka i sig farmors apelsinris bara för att det är gott. Bli så rund om magen att man rullar till midnattsmässan vid 23 tiden.

Istället stressade jag hem klockan 9 imorse. Åt något som skulle föreställa frukost. Tittade snabbt på granen hemma hos mamma när jag stressfixade håret för att hinna till mormor och morfar 30 minuter innan jobbet. Jobbade som aldrig förr för att alla äldre skulle få en minnesvärd jul. Kom hem en stund innan 22. Städade rummet och fixade mig i väntan på att min fina skulle komma. Sedan rullade vi mot midnattsmässan, tillsammans.

Min julafton har varit stressig. Jag kan inte påstå att den varit dålig.
Jag har gjort något som hjälper andra och träffat människor som jag älskar.
Och det är väll faktiskt det som julen ska gå ut på, egentligen.
/Elin

fredag 23 december 2011

Det är som det ska vara,

Dagen före julafton och ingenting är som det brukar, som det en gång varit.
Jag vet precis som alla andra att saker och ting förändras, på gott och ont.
Istället för att sitta hemma i soffan framför bingolotto och paketinslagning,
har jag precis varit och julhandlat med min fina och nu ligger jag på soffan.
Förtvivlad över att det inte är som det brukar. Utan att det är som det ska.
/Elin

torsdag 22 december 2011

För mig är du så perfekt,

Jag tycker synd om de människor som möter eller lär känna mig just nu.
Humöret svänger och gränsen mellan skratt och gråt är så otroligt liten.
Jag stressar dygnet runt för att hinna med allt. För att vara en bra Elin.
Men blir bara mer och mer besviken ju mer jag inser att jag inte kan allt..

Det är skönt att se är att ingen annan heller är perfekt.
Alla har sitt. Våra komplex. Våra brister. Våra problem.
Men vet du? Det spelar ingen roll. För mig är du perfekt.
/Elin

onsdag 21 december 2011

Insåg att det är jul snart,

Tanken slog mig idag, att det är typ 3 dagar kvar till jul!
Har jag köpt någon julklapp? Nej. Kommer jag hinna det? Nej.
Jag jobbar alla dagar till och med julafton. Men det blir så bra..

Någonstans i mitt pressade schema mellan sjukhusbesök och jobb ska jag nog hinna klämma dit både julklappsköp och en fika hos pappa med min fina. Om jag minns rätt kallas det för att prioritera, att man hinner med det man vill hinna med.
/Elin

tisdag 20 december 2011

Farmor är en favoritbok,

Kyrkklockorna ringer in till begravningsgudstjänst. Vi ska säga hejdå till farmor.
Först spelas hennes favoritlåt. Sedan pratar prästen en stund. Det blir min tur nu.
Jag försöker få fram de rader jag skrivit ner. Utifall du inte hörde farmor, så skriver jag dom här också. Så att du och alla andra vet riktigt säkert vad jag sa.

Det skulle vara omöjligt för mig att tacka för ett helt liv på bara några minuter.
Men om vi tänker oss att livet är som en bok, att varje sida är ett år. Så vet vi alla att 60 sidor är alldeles för kort. Det stog inte på sidan 19 i min bok att jag skulle förlora min farmor, som dessutom var min allra bästa vän.
Jag fick känslan av att vilja slå ihop min bok, nu när min 60 sidor långa favoritbok inte längre gick att läsa. Men jag har fortsatt med min bok. Nästa sida kommer snart och på den står det att livet gå vidare trots allt. Det står också att utan farmor hade mitt liv inte varit så lyckligt som det är.
/Elin

måndag 19 december 2011

Tiden är vårt dyrbaraste,

Idag är jag hemlighetsfull. Känner för att överraska någon.
Så just nu sitter jag hemma hos min fina, som jobbar kväll.
Jag har dammsugit och torkat av allt som går att torka av.
Plockat med lite disk och tvättat handfat, spegel och toan.
Nu ska jag bara tända lite ljus och sen är mysfaktorn höög.

Om man inte vet hur man ska visa att man tycker om någon,
kan man ge lite av sin tid. Vår tid är det dyrbaraste vi har.
/Elin

söndag 18 december 2011

Jag klickar med just dig,

Är det inte ganska konstigt hur vi människor fungerar i relationer.
2 människor möts någonstans av en slump. Börjar prata och träffas.
Det blir allt mer. Frågan ställs, att vara eller inte vara tillsammans.

Vad jag tycker är konstigt är hur dessa 2 människor från början vågar.
Vågar öppna sig. Vågar lita på varandra. Vågar leva. Vågar vara i nuet.
Men framför allt, hur dessa människor helt vågar ta varandra för givet.

Det är inte med alla människor man vågar göra allt detta.
Men när man nu gör det, då kallas det för att man klickar.
Och jag tror att det är precis det jag gör med just dig.
/Elin

lördag 17 december 2011

Det finns kvar i huvudet,

Vissa saker sätter spår oavsett om vi vill eller inte, det bara gör det ändå.
Tiden går och man tror att "nu har det äntligen läkt" men så händer något och..
PANG! Då var vi tillbaks på ruta ett för en stund. Detta gör mig så förbannad.
Jag önskar att andra förstod att det krävs SÅ lite för att förstöra SÅ mycket.

Jag försöker att inte tänka på det. Fan ta den som förstör för mig igen.
Men någonstans i bakhuvudet ligger det och nöter, tills hela jag förstörs.
/Elin

fredag 16 december 2011

En gala för att kränka er,

Det är fredagskväll och mina planer är bara att ta en lång, varm och skön dusch för att sedan krypa ner i sängen och titta på en gala om svenska hjältar under 2011.
Det är fint tycker jag, att man liksom lyfter fram någon som gjort något fint för en annan människa. Som en uppmuntran och kanske ett uppvaknande för alla oss andra.

Tänk om det fanns en gala där man trycker ner alla dom som gjort något dåligt.
En gala där man låter alla oss andra veta vilka jävla svin det finns på jorden.
Du skulle få vara med i den galan. Jag skulle vara den som glatt nominerat dig.
Och jag skulle inte skämmas över att berätta för hela Sverige vad du gjort.
/Elin

torsdag 15 december 2011

För bra för att vara sant,

Jag kan inte med ord beskriva min tacksamhet.
För att jag får vara jag, med alla mina brister.
För att vi kan skratta tillsammans åt ingenting.
För att jag får prata tills alla mina ord tagit slut.
För att du låter mig känna och gråter ut med mig.
Jag är din och du är min. Bättre kan det inte bli.
/Elin

onsdag 14 december 2011

Inte själv i kyrkbänken,

Jag har haft en riktigt mysig dag. Under förmiddagen följde jag med Pappa, Carina, Kristoffer & Agnes till Erikslund. Det blev en god lunch på ikea. Tack för det!
Eftermiddagen och kvällen spenderades på ku. Konfirmanderna skulle visa upp sitt luciatåg för nära och kära. Det blev faktiskt jätte fint. Jag är stolt över er!

Jag satt där i kyrkbänken och njöt fullt ut.
Njuta för att jag är jag, för att jag lever.
Njuta för att jag vågar visa vad jag känner.
Njuta för att jag inte känner mig ensam mer.
Jag satt där i kyrkbänken, väldigt nära dig.
/Elin

tisdag 13 december 2011

Mysigt på luciasmorgon,

Jag kliver upp med tuppen och ser att luciafirandet på svt börjar 07.00
Jag tar mitt täcke och kudde under armen och förflyttar mig till soffan.
Hämtar pepparkakor, julmust och annat tänkbart luciafika till mig själv.
Tänder ljusen på bordet och myser ner mig i soffan framför lucian på tv.

Mysfaktorn är hög och jag tänker att just nu blir det nog inte bättre.
Att solomys på luciasmorgon kan ha vart det bästa jag gjort, på länge.
/Elin

måndag 12 december 2011

Börjar bli sugen på flytt,

Igår kväll fick jag något ryck. Jag insåg att jag var på väg att bli stor tjej och gick därför ner i källaren för att hämta upp alla tänkbara saker till en flytt. Klickade runt på olika lägenheter samtidigt som jag fyllde en stor ikea kartong med alla nya "dags-att-lämna-boet-grejer" jag fått. Insåg att jag äger både glas, koppar, tallrikar, bestick, ljusprydnader, en dammsugare.. Med mera. Inte dåligt!

Därför var jag bara tvungen att ta ett varv på ikea när jag ändå var på erikslund efter jobbet. Kul att bara kika lite och lägga ner ett och annat i den gula kassen. Kanske är jag dum som plockar på mig ugnsformar, tårtspadar, smörknivar och stora plastbunkar nu. Men jag gjorde det mest på kul, som ett litet "köör, baah köör"

Den som är smart väljer att bo hemma så länge som möjligt.
Den som vågar väljer att lämna sitt bo så fort som möjligt.
Jag har aldrig känt sug efter att flytta, har haft det så bra.
Nu har jag börjat inse att en flytt kanske är vad jag behöver.
Detta inser jag när någon säger att hälsan går före ekonomi.
/Elin

söndag 11 december 2011

Det jag hör prästen säga,

Klockorna ringer till söndagsmässa. Temat idag är bered en väg för herren.
Jag hör prästen säga att du är en av dom lämnat oss i en ålder av bara 60 år.
Sedan fortsätter hon prata om att vi ska tro på Gud och vara glada i juletid.
Jag lyssnar inte längre, känner ingenting. Bara undrar hur fan det ska gå till.
/Elin

lördag 10 december 2011

Stolt över det jag ej gör,

Ibland blir det inte som man tänkt sig, det blir bättre. Ungefär så var det igår.
Efter långa, djupa, seriösa pratstunder och lite party på dansgolvet vet jag det.
Det känns bra att veta vilka som i grund och botten faktiskt vill mig riktigt väl.
Vilka som vet vad dom pratar om av egen erfarenhet och därför ser rakt in i mig.
Vilka som mitt i natten, sitter 45 minuter i andra sidan luren och lyssnar på gråt.

Jag är inte stolt över det jag gör. Jag är stolt över det jag inte gör.
Därför känns det så otroligt bra att jag vaknade själv i min egna säng.
/Elin

fredag 9 december 2011

Att leva i ett karusell-liv,

Efter några få timmars sömn väntar en lång dag. Jobb, träna, shoppa och sedan en grym utgång med några tjejer. Jag hoppas verkligen att det blir kul. Att stressen jag bär på just nu, släpper en aning. För just nu snurrar mitt liv som en karusell.
Jag klarar inte av karuseller, jag är både åksjuk och farträdd. Får en lätt panik-känsla och den rädda Elin i mig bara skriker: stanna, stanna!

Jag har märkt att om man åkt tillräckligt många gånger så blir man inte längre åksjuk eller rädd. Det finns ingen panikartad Elin som skriker stanna, stanna!
Nu är det hon som trycker på knappen för fler snurriga varv.
/Elin

torsdag 8 december 2011

Ett smycke till din heder,

Jag tog på mig halsbandet med ett silverhjärta där någon ristat in "FARMOR"
Det hamnade i min brösthöjd. Som ett tecken på att du är nära mitt hjärta.


Sedan hoppade jag in i bilen. Åkte till Surahammars kyrka för att få se dig ligga i kistan. Det var riktigt fint. Alla barnbarn hade lämnat teckningar och små brev, till minne av dig. Lilla Agnes lämnade en av sina nappar. Min lilla snuffla!
Jag lämnade ett kort med versen jag skrivit och så några väl valda ord. Jag kunde omöjligt skriva ett brev, visste inte vart jag skulle börja. Men insåg snart att du inte behöver något brev. Du både ser och hör mig just nu, det har du bevisat.

Jag tog på mig halsbandet med ett silverhjärta där någon ristat in "FARMOR"
Det hamnade i min brösthöj. Som ett tecken på att jag stolt hedrar dig.
/Elin

onsdag 7 december 2011

Hos dig vågar jag stanna,

Min dag startade vid 5 imorse, sen har det gått i ett. Tandläkarbesök, städning, lunch och lite shopping på stan med Rebecca samt luciaträning med konfirmanderna. Om en stund tar jag tåget några minuter bort för att spendera dygnets sista timmar. Längtar.

"Hos Dig är jag stark, Hos Dig är jag underbar
Hos Dig har jag allt, Där vågar jag stanna kvar"
/Elin

tisdag 6 december 2011

Man får må bra trots allt,

För första gången på över en vecka kan jag säga att jag mår bra och verkligen mena det. Idag mår jag riktigt bra. Inte för att jag har gjort speciellt mycket, det liksom bara känns bra ändå. Det är ett skönt lugn i mig. Kanske är det för att jag inte insett att farmor är borta än. Kanske är det lugnet före stormen. Det visar sig. Men just nu mår jag bra och i den känslan vill jag stanna en stund till!

Vi alla vet att mot sorg så hjälper bara sorg. Det finns inga genvägar.
Men mitt i denna sorg så får man faktiskt skratta och må bra trots allt.
Jag har inte dåligt samvete för att jag kan skratta och må bra just idag.
För jag vet att någonstans där uppe sitter farmor och ler, för att jag ler.
/Elin

måndag 5 december 2011

Put your arms around me,

Har ni någon gång fått uppleva absolut trygghet av en person? Så mycket trygghet att man känner; Snälla, håll i mig och släpp aldrig taget? Jag har det. Och vet ni? Det är några utav de finaste ögonblicken i mitt liv. När man får en arm runt sig av vänner, föräldrar, syskon, partner eller vem som helst och så känner man att, såhär skulle jag kunna stanna förevigt. Då tror jag att man har prickat rätt.

"You put your arms around me
And I believe that it's easier for you to let me go
You put your arms around me and I'm home

I hope that you see right through my walls
I hope that you catch me, 'cause I'm already falling
I'll never let a love get so close
You put your arms around me and I'm home"
/Elin

söndag 4 december 2011

Tänk igenom kontaktnät,

Mina damer och herrar, får jag ge er ett råd?
- Vänta aldrig på någon som inte väntar på er!
Men vad ska vi göra istället tänker ni ju nu..
- Lägg energin på en människa som är värd den!

Annars hamnar man i ett mönster. Medans tiden bara går, så går man även själv och fortsätter vänta och hoppas. Vips så försvann flera månader av ert liv!
Därför tycker jag att alla borde gå igenom sitt kontaktnät lite snabbt. Tänka igenom vilka som faktiskt skulle stå där när lampan i ert liv är tillfälligt trasig
. /Elin

lördag 3 december 2011

Jag läste din dödsannons,

Det första jag gjorde när jag kom hem idag var att gå och köpa VLT.
För jag visste att idag var dagen då alla skulle se att du är borta.
Se ditt namn & födelsedatum. Se det andra datumet & min vers.

Vet du farmor? Jag behöver dig mer än vanligt idag.
Behöver någon att gå hem till och berätta allt för.
Någon som lyssnar och stöttar utan att ens döma mig.
Någon som genom sin varma kram kan få mig orka mera.
Behöver höra vad du själv skulle ha gjort åt saken.
Vet du farmor? Jag är så förbannat stolt över dig.
/Elin

fredag 2 december 2011

Hoppas på ett grymt drag,

En sista partykväll med flickorna står utanför dörren, såhär innan det är dags för Amanda att flytta till sälen. Just därför väntar en kväll med middag och utgång.

Även om jag inte är sådär jätte pepp på livet just nu så längtar jag.
Längtar efter att för en stund få lämna verkligheten och tankarna.
Glömma det faktum jag lever i och köra, bara köra. Satan va skönt.
/Elin

torsdag 1 december 2011

Lussekatt i decembernatt,

Idag har jag hunnit med mycket. Sova halva dagen och jobba den andra halvan!
Innan midnatt gjorde jag julfint på mitt rum. Eller, bytte gardiner ungefär.
OCH satte upp min stjärna i fönstret. Tänk att så lite kan göra sån skillnad.
Jag belönade mig själv med lite vinterfika. Lussebulle och julmust. Ett måste!

Stjärnan glimmar i fönstret. Ljusen på farmors hylla lyser upp mitt mörker. Trots att jag inte gillar varken lussekatter eller julmust sådär värst mycket så smakar det bra. Kanske för att en lussekatt i decembernatt bara är ett måste.
/Elin

onsdag 30 november 2011

I mig finns frustration,

Tuff dag. Jag försöker hålla masken, det går inte.
Jag är arg för att jag inte orkar sånt jag vill orka.
Arg för att personligen får be om den tröst jag behöver.
Jag är arg för att alla säger att det måste få göra ont.
Arg för att det gör så förbannat ont hela min vakna tid.

Jag är arg för att det inte finns någon rättvisa alls.
Arg för att någon tagit min allra bästa vän ifrån mig.
/Elin

tisdag 29 november 2011

Så jag fortsätter leva,

Jag har spenderat större delen utav min vakna tid på jobbet. Försökte sjukanmäla mig igår men det gick absolut inte. Så typiskt när man behöver det som mest. Men dom har väll rätt. Det handlar om att kunna skingra tankarna och skilja på jobb och privatliv.

Under någon timme på kvällen träffade jag några vänner och pratade med några andra i chatten. Mitt liv är berikat av vänskap och en kram av riktig sådan kan göra att allting för en stund känns lite lättare än vad det tidigare var. Tack.

Idag har varit en vanlig dag. Alla säger att det går över.
Så jag fortsätter leva, för jag vet att du hade velat det.
/Elin

måndag 28 november 2011

En hylla för att minnas,

Verkligheten springer ikapp mig. Jag vet inte om jag riktigt förstår.
Det är så konstigt att livet liksom fortsätter som om att inget hänt.
I mitt huvud snurrar tankarna. Alla tankar leder mig till dig farmor.
Har du sett hyllan ovanför min säng? Det är en hylla för att liksom minnas.
Minnas dig och allt du någonsin varit. 4 bokstäver. 3 ljus och så 1 litet foto.

Jag tänder ljusen för att vara säker på att du ser mig.
Pussar fotot godnatt och önskar att du pussar tillbaka.
/Elin

söndag 27 november 2011

♥ Vila i frid nu farmor,

Jag ligger i sängen efter en krogenrunda. Pappa ringer. Det är slut nu.
Innan jag vet ordet av har jag fått på mig kläder och tagit mig hem till f & f.
Där ligger hon i sängen, min älskade lilla farmor. För en stund stannade min tid.

Jag viskade att jag älskade dig. Du svarade inte att du älskade mig mer.
Jag viskade att du var bäst av alla. Du kramade inte min hand sådär hårt.
Jag berättade allt kul. Du gnuggade inte näsan mot mig & sa "tokstolla"
När dom tog på dig klänningen du var så stolt över, hörde jag inget "aj!"
När jag kom hem skulle jag ringa för att höra hur det var med farfar.
Telefonsvarare. Hej du har kommit till Dahlström, vi kan.. Din röst. Fan.


Allting påminner om dig. När jag skrattade pratade jag med dig. När jag grät pratade jag med dig. Du har alltid stöttat mig i allt, hur tokiga val jag än har gjort. Farmor kan man alltid räkna med. Du är mer än en farmor. Du är en syster, soulmate, mamma.
Min allra bästa vän. Jag vet att livet ska gå vidare, men fattar inte hur.

Under kvällen tog jag en promenad. Kände hur ögonen tårades av saknad.
Ute var det mörkt. Himlen var kolsvart. Jag såg en stjärna lysa, starkt.
Jag är säker på att det var du farmor. Du är stjärnan i mitt liv. Alltid.
/Elin

lördag 26 november 2011

This is what I made of,

De senaste 2 helgerna har jag hållt mig nykter och hemma. Det har varit bra så.
Men ikväll ska vi fira mamma och Petri som fyllt 40 sedan blir det en nog utgång.
Det blir sista utgången med mitt lilla tjejgäng innan en utav oss flyttar..långt.
Därför ska jag försöka släppa allt och ha kul. Ni får säga vad ni vill, it´s me.

"You can try but never stop me
This is what I'm made of
I will never ever let go
This is what I'm made of
No one can control me
Cause this is what I'm made of
You can hate but never break me
This is what I'm made of
This is what I'm made of"
/Elin

fredag 25 november 2011

Glittrande matta ögon,

De senaste dagarna har jag och många andra levt i ovisshet. Ingen vet hur länge till du orkar kämpa, men vi vet att din envishet tar dig långt. Nu vet även jag vart jag fått den envisa Elin ifrån, det ligger i blodet helt enkelt. Tack älskade lilla du.

Dina ögon hade tittat länge på mig, dom sa mer än vad munnen orkat säga. Jag kramade dig, viskade att jag älskade dig. Du kramade min hand hårt, som om att du aldrig tänkt släppa taget. Jag viskade att du var bäst. Samtidigt såg jag hur dina matta ögon glittrade. /Elin

torsdag 24 november 2011

Dom botar min ångest,

Halva Sverige ska på 100% partykryssen känns det som. Jag tillhör den halvan som inte ska, men jag måste erkänna att jag kikat på biljetter många gånger. Senast i morse. Men mitt samvete skulle inte kunna åka, inte i dagens läge..

Idag när separationsångesten till allt och alla är fruktansvärt stor, är jag så glad över att ha syskon att kunna pussa och krama. En Natalie att gå hem till för att mysa lite med fina människor och en Micke som påminner mig om de positiva.

Blod är tjockare än vatten, ni är mina skatter. /Elin

onsdag 23 november 2011

Det slutar vara hemligt,

Vad är en hemlighet? Hur vet man att det är en hemlighet?
Vad är skillnaden på att ha en hemlighet och på att ljuga?

Dessa frågor fick jag tänka djupare på under dagen.
Jag fick inget svar men jag kom fram till nått annat.

En hemlighet slutar att vara en hemlighet när någon annan får vetskap om den. /Elin

tisdag 22 november 2011

Väntan vid stoppljuset,

Jag har aldrig varit så lättad i hela mitt liv!
De senaste 5 dagarna har varit lika långa som 5 år.
Samma känsla som när man är stressad vid rödljusen.
Först är det rött en stund, sedan orange en evighet.
Och tillslut blir det grönt, då kör alla som idioter.

Jag tänker inte köra som en idiot genom mitt liv.
Jag ska hålla den hastighet som jag kan klara av.
/Elin

måndag 21 november 2011

Ljuset jag kallade hem,

Det är mörkt och dimmigt, luftfuktigheten är hög den 21:a November 2003. Jag och 2 utav mina närmsta vänner ska cykla hem från stallfritids och behöver, i vanlig ordning, korsa brånstaleden. (Det som förut var ett övergångsställe vid tpc)
Långt där borta ser jag en bil. Amanda cyklar först sedan blir det min tur. Jag tar ett tramptag med foten sedan minns jag bara ett stark billjus från vänstersida.
Jag vaknar upp på marken en bit längre bort. Vid mitt huvud sitter pappa. Om min vänstra sida sitter han som körde och hans flickvän. Jag vet att jag skulle ta mig hem igen, att allt bara var en dröm. Jag hade inte ont någonstans Men kunde se ett starkt ljus. Det var det ljuset jag valde att kalla för hem. Det var dags för mig att gå hem nu.

Jag hör pappas röst undra hur fort det gick egentligen. (Det är 50 väg)
En upprörd killröst svarar: -Jag hann bromsa till 65/70 när jag tog na!
Jag vet att det inte var ett bra svar. Att min pappa just då var argare än något annat. Det grundade i en rädsla. Men jag bad honom ändå att inte slå honom. Pappa slog aldrig den killen. Han har aldrig ens skällt ut honom. Enligt pappa har killen fått sitt straff ändå. Han tvingas leva med det faktum att han skadat ett barn.

Från resan i ambulansen till akutmottagningen minns jag inte mycket. Det var tal om till vilket sjukhus jag skulle, då ingen visste hur omfattande mina skador var.
Från det akuta omhändertagandet vet jag bara att jag lämnade mitt personnummer. Hörde en läkare säga att; det här har gått fort. Sedan vaknade jag utan kläder.
Jag började känna smärta i mitt vänstra ben, där benpiporna slagit ut. Nack-kragen skavde som bara tusan. Tillslut var undersökningarna klara och jag fick ett rum.
Den natten låg jag sömnlös och det visade sig att detta bara var början..

Många gånger har jag tänkt på vad som hade hänt om jag fått mer omfattade skador än ett brutet ben och känningar i rygg och nacke. Jag hade kunna dött. Detta är något jag oftast inte tänker på. Men när jag gör det påminner jag mig själv om hur tacksam jag borde vara som faktiskt lever och klarade mig undan så lindrigt. Jag är ändå tacksam för att detta hände mig och ingen annan. Under mina dagar på barnavdelningen insåg jag att det var det här jag ville jobba med i framtiden!

Än idag kan detta orsaka sömnlösa nätter och otroligt många hjärnspöken.
MEN jag lever och DET kommer jag aldrig någonsin sluta vara tacksam för.
/Elin

söndag 20 november 2011

Blir genomskinligt grå,

Klockan är 2 på natten. Jag sitter vid din sängkant. Du ser ut att sova djupt.
Jag känner mig så delad. Det finns så mycket jag vill säga dig, få dig att förstå.
Jag vill väcka dig för att fråga hur du mår. Men tänker att du sover för skönt nu.
Om du bara visste hur mycket du betyder för mig. Vad jag skulle offra för dig.

"Jag vet att du sover, känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag men jag vågar inte väcka dig nu
Jag skulle ge dig allting du pekar på
Men bara när du inte hör vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå när du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag utan dina andetag
Vad vore jag utan dina andetag"
/Elin

lördag 19 november 2011

Min gryningspyroman,

Gårdagen var lite av en besvikelse. Jag hade förväntat mig mer. På väg till bussen tänkte jag att det är sant, det där med att man ska sluta när det är som bäst. Det gäller nog bokstavligt talat; allt. För annars kan det sluta hur fel som helst.

"Inget ljus utan mörker. Jag står i mitten nu
Jag kan se det från ovan fast jag är under dig
En prostituerad soluppgång där jag blickar ut
Jag vill kramas och kyssas men du vill knulla mig"
/Elin

fredag 18 november 2011

Gör mig inte besviken,

Ikväll är det utgång som gäller, en nykter sådan.
Jag har gett mig fan på att jag kan. Ni ska få se.
Lite förväntanspirr inför kvällen finns inom mig.
Jag vet nog precis varför. Gör mig inte besviken nu.
/Elin

torsdag 17 november 2011

Läste nått meningsfullt,

På tåget hittade jag en tidning som jag började bläddra i. Jag kom till ett uppslag med ett reportage om Anders Magnusson - "Sorgen blev hans räddning"
Han gick från att vara tung kriminell med droger och hela det registret till att bli någon som hjäper andra med just det. Jag skummade bara igenom texten tills jag kom till ett stycke som fick mig att hoppa till. Det verkligen berörde mig.

"Idag vet jag att man inte kan skada andra utan att skada sig själv.
Och man kan heller inte skada sig själv utan att skada andra"
/Elin

onsdag 16 november 2011

Vad håller Elin på med,

Det är många som undrar, bara några som vågar fråga.
Ännu färre som faktiskt aggerar, Elin är ju vuxen nu.

Det är många som snackar, utan att prata med just mig.
Ännu fler som bara antar en massa, dömer ut mig direkt.

Det är många som inte bryr sig, bara några som orkar.
Ännu färre som faktiskt står ut, Elin är ju envis nu.

Fråga inte vad jag håller på med, det vet jag inte själv.
Finns bara där, om ni orkar. Försök få in det i mitt huvud.
Säg att det räcker, det är bra nu Elin. Jag själv kan inte.
/Elin

tisdag 15 november 2011

Without you är för oss,

Sist när jag satte mig i bilen och åkte ifrån farmor spelades låten Without you på radion. Idag när jag kommer in till farmor spelas den igen. Det känns som om att det är vår låt på något sätt. Den har alltid varit speciell för mig. Så nu lyssnar jag om och om igen. Orden prickar så rätt. Without you är för oss farmor.

"I can’t win, I can’t wait. I will never win this game without you, without you.

I am lost, I am vain. I will never be the same without you, without you.

I won’t love, I won’t love. I will never make it past without you, without you.

I can’t rest, I can’t lie. All I need is you and I, without you"
/Elin

måndag 14 november 2011

Har ju inget att förlora,

Klockan är snart midnatt och här sitter jag och knåpar ihop ett cv + personligtbrev. För jag ska söka jobb. Ja det ska jag! Ni kanske undrar varför, jag trivs ju så bra på mitt nuvarande jobb. Men då säger jag såhär: Varför inte? Jag har liksom ingenting att förlora. Jag måste söka mig vidare och utvecklas.

Klockan är snart midnatt och jag skriver för fullt.
För jag vet att jag har ingenting alls att förlora.
/Elin

söndag 13 november 2011

I want to turn the tide,

Ännu ett besök på Gryta denna helg. Idag var alla mina syskon och pappa med. Jag åkte dit med farbror och lillebror. Det kändes bra, som att alla bitar föll på plats. Eller som när kommentatorn i hockey ropar: Dahlström fulltaligt!

"Are you frightened,
cause I'm frightened
Earth's a shambles
and we are just making it worse
Short of breath, short of time
We got to act before it's too late
Do we lay, down and die
I don't want to, want to hide
It's our world, it's our life
What I want is to turn the tide"
/Elin

lördag 12 november 2011

Du är den bästa jag har,

Jag sitter i bilen, mer bakfull än någonsin och tänker på gårdagen. Vart gick det fel?! Plötsligt kallar verkligheten på mig. Bilen har stannat. På skylten till byggnaden där vi ska gå in läser jag: Gryta palliativa enhet. Helvete.

Det är verkligen sant. Du är faktiskt här nu.
Det är så overkligt. Gör för ont för att ta in.

Så mycket jag vill säga dig, men får inte fram ett ord.
Jag vill hålla dig så hårt att du inte kan släppa taget.
Tala om för dig hur älskad du är tills dina öron skaver.

Men jag ser i dina ögon att du redan vet,
vet att du är den absolut bästa jag har.
/Elin

fredag 11 november 2011

Är rädd för att glömma,

Datumet för dagen är 11-11-11. Jag var rädd för att jag skulle glömma den här dagen. Jag tänker att det är ganska coolt att kunna sitta på hemmet som tant och berätta för sina tantkompisar vad man gjorde på datumet 11-11-11.

Efter ett samtal under förmiddagen insåg jag att det inte kommer bli några som helst problem att minnas den här dagen. Men det är inget jag kommer sitta och tala om för mina tantkompisar. Det är något som just nu bara ger mig en klump i magen.

Ändå bestämmer jag mig för att köra på en utgång med 3 gamla klasskompisar. Jag häller upp ett glas vin, i hopp om att klumpen i magen snart ska lätta. /Elin

torsdag 10 november 2011

Tystnad är värre än ord,

Jag hatar tystnad. Ni vet den där tystnaden från någon som lovat så jävla mycket och sedan blir allt tyst. Då är tystnad allt utom positivt. Ännu värre är det att jag vet att ni vet hur sårad jag blir av denna förbannade tystnad. Jag är trött på att vara den svaga. Den som blir utnyttjad. Den som väntar på ett svar.

Tystnad sårar mer än ord. Det vore bättre om du bad mig dra åt helvete. /Elin

onsdag 9 november 2011

Sörj inte vad du saknar,

Idag är en lagom bra dag. Allting rullar, ungefär som det ska. Jag har upptäckt att om man inte tänker och känner efter så jävligt mycket så är livet bra. Om vi väljer att lägga fokus på nuet och uppskatta vad vi har istället för att grubbla i förflutet skit och lägga all energi på saknad, då, då tror jag att livet blir förbannat bra tillslut!

Lycklig är den, som inte sörjer över vad han saknar,
utan glädjer sig över vad han har.
/Elin

tisdag 8 november 2011

Det smakar ny vänskap,

Jag älskar när nya människor kommer in i mitt liv och rör om lite. Det gör att jag får upp ögonen för nya saker, ser livet från andra perspektiv. Tänjer på mina egna gränser och kanske till och med går mot mina principer. Det är nyttigt.

Så här ligger jag i en soffa hemma hos William. Brulin och Felicia delar på ena delen och jag bråkar med Wille om den andra. Det här är som livets alldeles egna krydda. Jag känner en försmak av ny vänskap. Det smakar annorlunda, men bra. /Elin

måndag 7 november 2011

Ångest som en känsla,

Ångest är en känsla som inte får plats.
En känsla som inte borde få finnas alls.
Ångest är en känsla jag inte önskar nån.
En känsla som ingen är värd att få känna.
Ångest borde inte få finnas alls.
/Elin

söndag 6 november 2011

All the good thing ends,

Verkligheten börjar springa ikapp mig. Jag har börjat inse det faktum att allting kommer till ett slut. Förr eller senare så måste vi även förlora det vi älskar. Den dagen kommer jag aldrig kunna förbereda mig nog inför.

"Flames to dust. Lovers to friends.
Why do all good things come to an end"
/Elin

lördag 5 november 2011

The kiss become a scar,

Gårdagen var bra. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga.
Vissa upplevelser är så speciella att de liksom saknar ord.
Jag har lärt mig något nu. När du tycker om något, släpp det.
Om det är menat att bli så kommer det igen, förr eller senare.

"If I told you that I´m so afraid that you´re kiss become a scar.
So many times I tried to tell you but I´m just too shy.
You and I´ve been friends for a such a long time.
I know who you are. I know who you are"
/Elin

fredag 4 november 2011

I will love you tonight,

Ibland tror jag faktiskt på någon gubbe där uppe bland molnen. När det blir såhär toppen. När allting bara klickar och jag vet att ikväll är kvällen det gäller.
Kvällen då Elin Linnéa Dahlström kör all in och chansar. För hon har lärt sig att man måste våga chansa för att kunna vinna.

"Tonight I will love love you tonight. Give me everything tonight.
For all we know we might not get tomorrow, Let's do it tonight.
I will love love you tonight. Give me everything tonight.
For all we know we might not get tomorrow, Lets do it tonight"
/Elin

torsdag 3 november 2011

Älskar familjen för att,

Jag älskar min familj.
För att dom alltid ställer upp.
För att dom låter mig leva livet.
För att dom är sig själva fullt ut.
Jag älskar min familj.
Trots att den är splittrad.
Trots att vi ofta är oense.
Trots att den är lite udda.
Jag älskar min familj, för att jag har en.
/Elin

onsdag 2 november 2011

Borde lära mig en läxa,

Alla människor gör dumma val här i livet. Efter val kommer konsekvens.
Ibland går det så jävla fort att vi inte ens hinner reagera, innan väggen.
Jag säger att det får vara nog nu. Men jag vet att det bara är tomma ord.
Hur långt måste det gå? Jag skulle behöva förstå att det räcker nu.

"Finns det ett pris för verklig dumhet,
då har jag redan vunnit.
Men ingen man får mig att vackla
Det är historia, tid som svunnit...

...Jag trodde att jag lärt min läxa
jag vet hur sångerna låter
Jag känner ingenting sånt där nu
en sång inom mig där hjärtat gråter"
/Elin

tisdag 1 november 2011

Slutet på ett så galet år,

Det är redan första November. Vad tusan hände med 2011? Jag har hunnit med så mycket och mitt huvud har vart kaos. Jag har även haft så fruktansvärt roligt och det tänker jag fortsätta ha, resten utav det här galna året. Let´s do it. /Elin

måndag 31 oktober 2011

Dags att dra på haspen,

Ojsan hoppsan. Nu är det nog dags för Elin Dahlström att ta på haspen.
För jag vågar faktiskt inte tänka på vad som händer om det inte görs, nu.
Jag sa att jag ville leva mitt liv, jag gör det. Till varje litet pris.
/Elin

söndag 30 oktober 2011

Kan aldrig bli besviken,

Då var man hemma efter ett kort men intesivt läger.
Jag har fått tid för eftertanke och skrattat mycket.
Jag hade några preliminära planer för dagen som sprack.
Det är väll ingenting att bli besviken över, egentligen.

Jag har kommit på en sak. Om man slutar förvänta sig så mycket hela tiden och slutar tro så gott om alla människor, då kan man ju aldrig bli besviken. /Elin

lördag 29 oktober 2011

I´ll never be the same,

Det är kväll på Finnåkers kursgård. Här sitter jag med några underbara människor och helt plötsligt ringer min telefon. På min display ser jag ett namn som för en vecka sen inte ens fanns i min telefonlista. Ett namn jag inte trodde skulle ringa upp. Helt plötsligt väcks en väldans massa känslor upp i mig. Jag vet inte vad eller vart dom kommer ifrån men jag vet att jag aldrig blir densamma igen.

"I'll never be the same,
if we ever meet again
Won't let you get away,
if we ever meet again
This freefall, got me so,
kiss me all night,
don't ever let me go
Ill never be the same,
if we ever meet again"
/Elin

fredag 28 oktober 2011

Håll hårt i din goda vän,

Efter mycket om och men blir det en utgång med Natalie.
Natalie är som min syster, på både gott och ont faktiskt.
Men jag vet att hur trassligt det än kan vara mellan oss,
Så har vi alltid så sjukt kul tillsammans. Så även ikväll.

"Håll hårt i din goda vän,
för där ute finns det gott om ormar
Gå med dom som vill dig väl,
även om dina fickor är tomma
Glöm dom som vill sänka dig,
sudda bort bad minded tjommar
Ju mera dom spottar på mig,
desto snabbare kommer jag blomma
" /Elin

torsdag 27 oktober 2011

Att jobba under pressen,

8 timmars jobb under eftermiddag och kväll stod på mitt schema. Det gick bra!
Vissa dagar känns det helt underbart att jobba. Trivs gör jag alltid men det är liksom när jag trivs i min roll som undersköterska, det går sådär jättebra. När jag har ett ansvar att dela ut alla mediciner själv. När jag har en press att hinna med det ena och det andra samtidigt som jag ska se till varje individ och dess individuella behov. Sånt här får vårdpersonal att växa, om inte i sin roll som undersköterska så i alla fall i sin skyldighet att vara medmänniska.

Att vara undersköterska är kul. Det ger mig något.
Det ger mig mer uppskattning till livet.
/Elin

onsdag 26 oktober 2011

Skillnaden på att skratta,

Idag har jag pratat med årskurs 7 om mobbing. Det var jätte fina elever med vettiga tankar och åsikter. Jag hoppas att jag lyckades få i allafall en att tänka om. För om en tänker om så kommer det göra skillnad för just den. Något jag tog upp i alla 4 grupper jag mötte under dagen var det där med skillnad på att skratta.

Varför vi skrattar i vissa osäkra situationer. På vilket sätt vi skrattar.
Samt skillnaden på att skratta med någon och att skratta åt någon.
/Elin

tisdag 25 oktober 2011

Sånt en riktig vän fattar,

En riktig vän vet vilka skämt du kan ta.
En riktig vän ser när du behöver en kram.
En riktig vän vet vad som är bäst för dig.
En riktig vän finns kvar, trots allt.
/Elin

måndag 24 oktober 2011

Beviset på att jag duger,

Det är måndag och mitt 12-21.15 pass på jobbet gjorde mig ingenting.
Sliten är jag, i helgen blev det inte så mycket sömn som det borde.
Lycklig är jag, i helgen fick jag bevisat för mig att jag duger. Tack.
/Elin

söndag 23 oktober 2011

En lycklig & sårbar idiot,

Jag säger lycklig. Ni kan säga idiot. Nästan för bra för att vara sant.
Jag säger sårbar. Ni kan säga var försiktig. Som att jag väntar på smällen.
Kanske är jag galen. Kanske är jag sårbar. Kanske är jag en idiot.
Men vet ni vad? Då är jag det. För jag är ändå en lycklig idiot.
/Elin

lördag 22 oktober 2011

I´m on the edge of glory,

Livet leker, eller hur? Allting känns ganska lätt och bra. Det blir bättre och bättre. Faller ibland, men det hör ju liksom till. Jag lever mitt liv och jag ångrar ingenting. Ikväll väntas ännu en utgång. Livet leker, jag sa ju det!

"I'm on the edge of glory,
And I'm hanging on a moment of truth.
Out on the edge of glory,
And I'm hanging on a moment with you"
/Elin

fredag 21 oktober 2011

Innan någon sa cancer,

Om någon gav mig en önskan vet du vad det skulle vara? Att du blir frisk.
Att du får fortsätta leva det lyckliga liv du levde innan någon sa cancer.
Om jag fick välja vem jag skulle vara, om så bara för en dag eller en minut.
Då skulle jag vara din superhjälte, precis som du alltid varit min.
/Elin

torsdag 20 oktober 2011

Det finns inget skönare,

Efter att ha jobbat en 12-21.15 tur ska jag säga att det är ganska skönt att ta en promenad hem i höstkvällen. Komma hem, duscha varmt och dricka en kopp te för att tillsist krypa ner i en renbäddad säng. Det finns nog inget skönare!

Imorgon ska jag in till stan en snabbis, har lite ärenden att uträtta.
Dygnets sista timmar är det party som gäller. Jag längtar.
/Elin

onsdag 19 oktober 2011

Mogen & manlig kärlek,

Förra veckan såg jag det finaste jag sett på väldigt länge.
Jag satt i stora entrén på sjukhuset i västerås. Vid informationen stod 3 killar i 20-års åldern, något år äldre kanske. Längre bort i korridoren kom en annan kille gående, med båda armarna i gips. Jag tittade på dom 3 killarna som alla lös upp av lycka utav att se den andra killen. Dom kramades och någon gav killen med gips en puss i pannan när dem möttes. Samma kille hjälpte även den andra att få på sig en varmare tröja.

5 minuter senare kommer en kille med crosshjälm i handen. Jag skulle gissa att han var runt 18-19år. Han går förbi mig och stannar vid bordet där 2 damer står och säljer rosabandet saker. Han pratar med damerna och berättar vad han vill ha och fiskar upp några sedlar ur den vindtäta jackan.

Hur moget är då inte detta?! Det snackas mycket om att killar i min ålder ligger efter i mognad och är känslokalla. Förra veckan fick jag motsatsen bevisad. Jag såg killar som var så måna om sin vän att de struntade i vilka som såg lyckotårarna eller pussen i pannan. Jag såg en annan kille som var beredd att bära ett rosa band trots att han själv inte tillhör den första gruppen som drabbas utav just bröstcancer.

Ni kan säga vad ni vill, men manlig kärlek är det vackraste jag vet. /Elin

tisdag 18 oktober 2011

Sånt gör ju att jag trivs,

Jobbade för första gången på 2 veckor idag! Det gick bra, det kändes bra.
Att få höra av både boende och personal att det är roligt att se mig igen,
att jag har varit saknad eller verkligen behövs, det känns riktigt skönt.

Sånt gör att jag trivs. Sånt gör min vardag lite bättre, just nu. /Elin

måndag 17 oktober 2011

Man måste genom det,

Jag vet inte om jag ska hata eller älska mig själv, om jag ska skratta eller gråta. I huvudet snurrar massor utav konstiga ord och förklaringar som försöker beskriva.
Beskriva vad jag håller på med. Vad jag gör. Hur jag tänker. Hur jag känner. Jag är inte helt säker på vartifrån allt detta bara kom. Men jag vet att det här är någon slags period, något vi alla måste igenom på ett eller annat sätt.

"Man måste genom skam, man måste genom drömmar
Man måste dö några gånger innan man kan leva"
/Elin

söndag 16 oktober 2011

Vi brinner upp i natten,

Utgången igår var relativt lugn, billig om inte annat. Jag kom aldrig längre än till Å. Sedan tyckte jag att det var bättre att leva lite farligt, att trotsa den garanterade minusgraden och låta gatulamporna vara ljuskällan.

"Vi går ut och brinner upp i natten och skyller allting på våra fyllehuven
Undanflykter och självanklagan, jag ser domen i dina ögon"
/Elin

lördag 15 oktober 2011

Den vita helgen sprack,

Ja, jag vet. Jag skulle ha en vit helg men så frågade Rebecca om jag var partysugen och vem tusan bangar? Inte jag. Att den vita helgen spricker, ja det medför väll kanske en ytterst liten konsekvens. Den vita helgen sprack. So what? /Elin

fredag 14 oktober 2011

Långledig från allt jobb,

Jag har inte jobbat på ett bra tag, det börjar kännas.
Känner mig tom men ändå så full. Mår bra men ändå inte.
Men jag vet att allting blir bra. Ett ögonblick i sänder.
/Elin

torsdag 13 oktober 2011

Som ett senare faktum,

Äntligen! Efter att ha sovit på tok för dåligt i flera veckors tid är jag nu glad över att få säga: Inatt sov jag 7 hela timmar! Ni anar inte hur skönt det var. Det känns som att en klump i magen har lättat en aning. Jag vet inte vart den kommer ifrån eller vad den beror på. Eller jo, kanske. Kanske vet jag det. Men det är ett mysterium, tills vidare. Som ett senare faktum jag ännu inte insett. /Elin

onsdag 12 oktober 2011

Vila i frid du håriga vän,

Aldrig hade jag trott att det kunde finnas en så stark kärlek till en hund. Förstod liksom inte att 12 år sätter spår, tills det var dags att säga hejdå. Tills jag mötte ett par stora hundögon som såg att jag visste vad som snart skulle hända. Jag visste att det var sista gången jag skulle få se dig, känna din päls mot min hud. Jag kramade om dig hårdare än någonsin. Mellan tårarna viskade jag att allt skulle bli bra. Att jag älskade dig. Och så ett litet tack. Mer behövde jag inte säga, jag vet att du förstod. Det har du alltid gjort, min fina håriga vän.

Så här sitter jag i min säng och tittar mot fullmånen. Är du där nu? Kan du se mig och alla mina tårar för dig? Jag är så glad och stolt över att du en gång var våran.
Över alla priser du vunnit. Över alla lyckade jaktdagar. För alla mina ensamma stunder som du gjort mig sällskap. För alla våra promenader tillsammans.

I mig finns ändå smärtan, tomrummet. Det faktum att du inte kommer tillbaka. Att jag aldrig mer ska få känna din päls mot min hud, i det här livet. Bara tanken att min familj inte kommer vara densamma utan dig gör fruktansvärt ont. /Elin

tisdag 11 oktober 2011

Ändra inte min vardag,

Tänk att mina lediga dagar är de mest stressiga! Detta gör mig så frustrerad. Nu när jag är ledig ska jag ju hälsa på andra, ta en impuls lunch med någon, hjälpa någon annan att flytta osv. Men vet ni hur det slutar? Jag gör inget utav det. Det bara blir så, i ren protest. Ingen annan ska ha makten att styra över mitt liv, men vissa liksom slingrar sig in och förändrar. Sånt stör mig, som fan. /Elin

måndag 10 oktober 2011

Skälet att älska just dig,

Har ni någongång tänkt på hur smarta vi människor är? Så fort vi träffar någon som verkar intressant börjar vi genast visa våra bästa sidor. Det är smart! För hur långt kommer man genom att börja med att berätta sina mörka sidor...

Men vi måste vara medvetna om att det kommer! En vacker dag när solen skiner, eller inte, så kommer vi till det stadiet att den andra personen ser den sida av dig du själv inte gillar. Det är omöjligt att undvika, vi kan inte göra något åt det. Fast varför skulle vi? Den sidan är ju också en del av oss. Och kan inte den andra personen ta den sidan så kan personen helt enkelt inte ta dig! Thats it.

Av egen erfarenhet vet jag att de dåliga sidorna kan vara de sidor som lockar. Egentligen borde det vara precis vad jag vill. Jag vill inte leva med någon som älskar mig trots att jag är som jag är, utan för att jag är som jag är.

"Sådant du inte tycker om hos dig själv kan en dag bli skälet för någon att älska just dig" /Elin

söndag 9 oktober 2011

Lycka genom alla tårar,

Det är midnatt och min trötthet har övergått i någon slags övertrötthet. Jag går på sparlåga. Jag vill inte att den här dagen ska ta slut. Den har varit så bra.
Efter en shoppingvända på erikslund med Kristoffer och Sofia, åkte vi förbi farmor och farfar. Det var en bra dag idag, krafterna och viljan fanns där.

Vi skämtade och skrattade. Allt var nästan som förut och jag ville bara trycka på paus en stund. Jag anade en tår i din ögonvrå, men sedan skrattade du till. I den stunden insåg jag att lycka, det är att kunna skratta genom tårarna man gråter. /Elin

lördag 8 oktober 2011

Them good girls go bad,

Helt galen kväll, på alla sätt och vis! Sen att jag trodde att jag skulle dö imorse när jag vaknade, det hör inte hit. Men här sitter jag, dagen efter en grym utgång, med någons nummer på brösten. En blå och svullen fot. Ett huvud som är tungare än sten och ett kontaktnät som ökat en aning. Tror ni att jag ångrar mig? Inte alls! Jag gjorde vad jag är skyldig att göra. Jag levde mitt liv.

"I make them good girls go bad, I make them good girls go bad
You were hanging in the corner with your five best friends
You heard that I was trouble but you couldn't resist
I make them good girls go bad, I make them good girls go bad"
/Elin

fredag 7 oktober 2011

Ute i mörkret finns det,

Jag har blivit galen. Jag känner ett sug efter att gå ut och dansa, dricka, träffa människor och bara ha sjukt kul. Vad har hänt med Elin som väntade ett halvår med att gå ut? Som hatade att åka nattbussen och som inte diggar alkohol? Just för tillfället ser jag inte ens skymten utav henne. Men det gör ingenting. För det här, det här är bra. Det här är jag, just nu.

"Så var det fredag igen och veckan hade tagit slut.
Vi skulle ut och ha kul, nån gång måste man ju ut.
Där ute i mörket finns det som får mig att må bra,
där ute så känns allt så fint där känner jag att jag är jag"
/Elin

torsdag 6 oktober 2011

Ett ställe dit ingen vill,

Jag vet precis vart man går in. Bakom mig klickar dörren i lås. Jag är här igen. Jag har varit här förut men ändå så är jag rädd. En kille i min ålder är redan där och jag kan se i hans ögon att vi tänker likadant, känner likadant. Vi lever med samma skam, för vi båda är på platsen där ingen vill vara. /Elin

onsdag 5 oktober 2011

Att få omkull en annan,

För mig handlar sex eller mys om trygghet. En tillit man inte har till vem som helst. Något man delar med någon annan för att den personen betyder något eller för att det känns rätt. I mina ögon ska det inte vara en självklarhet att slita av sig alla kläder inför vem som helst och ligga med första bästa. Det är fel.

Att någon annan är så patetisk och deltar i en tävling om vem som först kan få omkull någon annan, det är inte min huvudvärk. Så länge det inte är min värdighet eller kropp det handlar om. För då är det fan inte okej längre. /Elin

tisdag 4 oktober 2011

Vikarier vill också leva,

Att vara timvikarie och öppen i ipool betyder att man har någon slags jour dygnet runt. Detta är något som stressar mig otroligt. Att jag när som helst kan få ett samtal och behöva vara på jobbet så snart jag kan. För att någon gång ibland få sova ut och släppa pressen brukar jag stänga mig 2 dagar i veckan, de dagar jag är upptagen med annat. Men vad händer? Jo, jag blir inringd fast jag är stängd.
Och vad händer då? Jo, jag tappar både lusten och orken för att jobba.

Jag älskar mitt jobb och är tacksam över att jag får jobba. Men jag är 19 år och vill leva lite, njuta och göra annat som jag älskar minst lika mycket. /Elin

måndag 3 oktober 2011

Någonstans i ingenstans,

Här sitter jag, någonstans i ingenstans med en sovande lillebror mot mitt ben. Från en vagga längre bort i rummet gnyr en bebis, min lillasyster. Pappa och Carina pratar om något som inte är så viktigt. Hundarna ligger på golvet och katten tassar runt lite försiktigt. Detta ger en skön känsla i mig. En sån känsla man har när något ger en absolut trygghet. Det här är bra. /Elin

söndag 2 oktober 2011

Bakom en tjock dimma,

Regnet öser ner, ingen sol skiner här idag. Bakom en tjock dimma gömmer sig höstens härliga färger. En sån här dag vill jag stanna i sängen. Tänka tillbaka på studentveckorna, sommaren och Alanya med ett leende på läpparna. Tillåta mig själv att skratta, sakna och minnas den bästa tiden i mitt liv. /Elin

lördag 1 oktober 2011

Aldrig varit bättre än dig,

Natten bjöd inte på många timmars sömn. Hjärta och hjärna samarbetade inte.
Men för en gångs skull (!) gav många vakna timmar av tankar, ett bra resultat.
Jag har kommit till insikt med att människan har en fri vilja och helt egna val.
Jag har även förstått att vi alla kan göra fel, att jag inte är så mycket bättre.

"Jag sover ofta vaken och i och för sig, jag har väll aldrig varit bättre än dig. Vi står och faller med kärleken min vän. Så stanna upp en sekund" /Elin

fredag 30 september 2011

Have a little heart,

Jag känner mig så blåst. Så utnyttjad. Så rubbad. Så töntig som ens reagerar. Jag är inte den som ska säga något, inte alls faktiskt. Ändå känns det fel. Fel att låta någon som inte kan betyda så mycket göra det ändå. Jag känner även sympati. Jag tycker synd om dig för att du inte fattar att jag fattar.

"Hey, hut up. Don't lie to me. You think I'm blind but I have eyes to see
Hey Mister, how do you do. Oh pardon me I thought I knew you.
Would you stand back baby 'cause I want to get a better look.
The big man who couldn't handle the little bit of love you took"
/Elin

torsdag 29 september 2011

En shoppingbra dag,

Detta har varit en dag som gått i shoppandets tecken. Först en vända i centrum och sedan en sväng i det nya på erikslund. Solen skiner och jag har shoppat för allt vad jag är värd. Klart som fan att det är en bra dag? /Elin

onsdag 28 september 2011

It´s ok not to be ok,

Det är en tung dag. En seg dag. En dålig dag. En dag full av ångest. Äckliga känsla. Ingenting känns så bra som det brukar. Saker som jag älskat att göra lämnade jag för min säng. Alla dagar kan inte vara bra. Det bara är så och det är okej.

"I stare at my reflection in the mirror: "Why am I doing this to myself?"
Losing my mind on a tiny error, I nearly left the real me on the shelf.

Don't lose who you are in the blur of the stars!
Seeing is deceiving, dreaming is believing,
It's okay not to be okay.
Sometimes it's hard to follow your heart.
Tears don't mean you're losing, everybody's bruising,
There's nothing wrong with who you are!"
/Elin

tisdag 27 september 2011

Det känns sämre nu,

Jag vaknade utav någon obehaglig känsla i mig, tankar som vägrade sluta snurra. Ljuset hinner inte ens tränga in i mitt rum fören hela karusellen är igång igen.
Jag undrar hur du tänker och om du skulle vänta på någon som inte väntar på dig.

"Det känns nu på morgonen, när ljuset inte vaknat än
Och jag vänder ut och in på sommaren, blir aldrig sams med den

Vi skulle nog ha hamnat här ändå för lusten är svår att ändra på
Jag väntar ut dig i tystnaden, för att det är lättast så

Du är för stolt, eller hur? Jag är för feg för att dra mig ur
Vi tittar bort åt varsitt håll och tänker samma sak. Det känns ännu sämre nu

Var och en går hem till sig och fast jag inte saknar dig
så känns det som att världen skulle rasa om du lämnade mig
"
/Elin

måndag 26 september 2011

Lycka i kärnfamiljen,

För två år sen trodde jag att jag skulle skriva att idag är års-dagen som förändrade mitt liv negativt. Jag fick höra något jag aldrig hade kunnat föreställa mig. Mina föräldrar skulle skiljas, eller bo på två ställen som det så fint kallades.
Idag, två år senare bor min mamma i en lägenhet. Min pappa har ett nytt liv med en ny tjej. Dom har ett nytt hus, en ny katt, ett nyfött barn och nya vigselringar på fingrarna. Allting är nytt och tro mig, det har gjort ont. Ont som fan.

Men vet ni? Det gör ingenting, för i allt det här nya kan jag se en lycka. Det är den som räknas, lyckan i ögonen hos dom som tillhör min kärnfamilj. Den lycka jag aldrig trodde skulle kunna finnas igen, den finns där. Trots allt. /Elin

söndag 25 september 2011

För ingen är perfekt,

Ibland gör vi saker utan att riktigt tänka efter. Vi liksom bara gör. Detta leder naturligtvis till konsekvenser. Konsekvenser vi ibland inte kan förlåta oss själva för. Vad vi då inte får glömma är att vi inte är mer än människor. Alla gör vi fel, någongång. För ingen, absolut ingen människa, är perfekt. Fast det gör ju ont.

"When I'm nervous I have this thing, I talk too much
Sometimes I just can't shut the hell up
It's like I need to tell someone, anyone who'll listen
And that's where I seem to fuck up

I forget about the consequences, for a minute there I lose my senses
And in the heat of the moment my mouth starts going, the words start flowing
But I never meant to hurt you. I know it's time that I learned to
Treat the people I love like I wanna be loved. This is a lesson learned

I hate that I let you down and I feel so bad about it
I guess karma comes back around cause now I'm the one that's hurting
And I hate that I made you think that the trust we had is broken
Don't tell me you can't forgive me, cause nobody's perfect

If I could turn back the hands of time I swear I never would've crossed that line
I should of kept it between us But, I went and told the whole world how I feel
So I sit and I realize, with these tears falling from my eyes
I gotta change if I wanna keep you forever, I promise that I'm gonna try"
/Elin

lördag 24 september 2011

Bara för att liksom,

Att jag inte vaknade bakis idag är ett under. Ett tack till någon högre makt! Kvällen igår levde upp till alla förväntningar och medförde några extra poäng kan man säga. Träffade mycket roligt och nytt folk. Det var väll på tiden!

Bara för att det måste göras någongång i livet så kör vi på en utgång ikväll igen, jag och mina brudar. Mitt favorit uttryck är: Köör Baah Köör! Så det är exakt vad vi ska göra. Köra, bara köra och inte låta någonting komma ivägen. /Elin

fredag 23 september 2011

Utgång på schemat,

Och så var ännu en helg här. Jag har gjort något ovanligt till den här helgen. Jag har stängt ner mig helt från jobb i tre dagar. Jobbet kommer inte att kunna ringa mig och jag kommer för första gången på väldigt länge, kunna slappna av.

Ikväll har jag bara ett schema att följa och på det står det utgång med Amanda. Det här kan inte bli annat än väldigt, väldigt bra och kanske lite spårat.
/Elin

torsdag 22 september 2011

En limpa att minnas,

För första gången på år och dar åt jag en skiva skogaholmslimpa med smör och ost. Jag trodde aldrig att en bit vanligt hederligt bröd skulle väcka så mycket minnen och känslor i mig, men det gjorde det. Jag började tänka på när jag var liten. I skafferiet låg alltid skogaholmslimpa. När jag var med pappa ute i skogen hade vi alltid med oss skogaholmslimpa med smör och ost. Det och en kopp varm choklad som jag fick ont i magen av. Alltid samma gamla visa. Alltid lika nöjd.

Så här sitter jag och fortsätter äta limpa, bara för att få känna.
För att få ha något som påminner om dig och det band vi alltid haft.
Ett annat minne, nu när alla mina kläder har slutat lukta som dig.
/Elin

onsdag 21 september 2011

Att sakna studenten,


Jag satt och klickade runt på facebook. Helt plötsligt kom ett nytt album upp och titta vad jag hittade. Jag har tydligen tagit studenten. Jag har upplevt studentveckorna och det var helt ärligt, den bästa tiden i mitt liv. Det är så mycket kärlek. Så mycket förväntan och så sjukt mycket glädje. En stolthet, som än idag kan bubbla upp i mig.
Fyfan va jag är bra.
/Elin

tisdag 20 september 2011

Hösten är på ingång,

Min jobblust är i botten. Det känns trögt att jobba 12-21.
Jag vet, jag ska inte klaga. Jag är glad, tacksam och allt vad det heter för att jag får jobba. Jag älskar mitt jobb som dessutom ger mig en inkomst. Inte helt fel!
Men det är en sån där jobbig dag. Allting känns jobbigt utan direkt anledning.

Hösten är på ingång och det känns direkt. Det blir både rått och grått.
Kanske är det de som påverkat mitt humör. Kanske inte. Sak samma!
/Elin

måndag 19 september 2011

Tursystem i relation,

Det bor en mellanstadie-elev i oss alla. Det märker jag när jag hör saker som: "Jag hörde av mig sist, nu är det hans tur" Okej... Sen när fick vi något slags tur-system i att höra av sig?! Ännu bättre är det när den här andra personen inte hör av sig fast det är dennes "tur" Då blir det ett jävla kaos, för då... Då är man tydligen inte intresserad! För i helvete människor. Vad tänker vi med?

Jag tror att det handlar om styrka.
Man är stark om man inte hör av sig.
Men varför kan det inte handla om mod?
Att vara modig nog att höra av sig först.
/Elin

söndag 18 september 2011

En skrattigt bra dag,

Jag har skrattat idag. Skrattat så att tårarna sprutat.
Det mesta känns lätt och ingenting känns direkt sådär fel.
Det är så bra som det är när man säger att life goes on.
/Elin

lördag 17 september 2011

Höstens alla färger,

Hösten är en väldigt fin årstid, egentligen. Trots att jag hatar regn och fukt mest av allt så är den ändå mysig. Men idag regnar det inte. Nej, idag skiner solen så att färgerna på träden blir extra starka. En ton av grönt, en ton av gult, en ton av rött. Det är vackert och jag rekommenderar alla er som inte uppmärksammat detta, att se efter. Jag själv blir glad av alla färger. Nästan så glad att jag skiner ikapp med solen. Men det är ett annat kapitel. /Elin

fredag 16 september 2011

Din blick är sorgsen,

Det gör så förbannat ont att du inte är dig lik. Jag vet att allting förändras, att allting har ett slut. Jag vet det, men det är ingen som helst tröst. Din kropp visar mig en sida, din mun säger en sak och din blick säger mer än tusen ord. Fan.

"Din blick är sorgsen
Vet vad du känner jag förstår så väl,
Att tankarna skrämmer
I en värld full av människor
Så växer vår ensamhet
Och i mörkret inom dig finns vilsenhet

Men i dina blå ögon speglas jag
I dina blå ögon finns havet och himlen
Så var inte rädd, att leva här
För dina ögon, dina ögon
Har fått sin färg av förtröstan"
/Elin

torsdag 15 september 2011

Fräsch i någons ögon,

För en stund kändes allt lite lättare, tillvaron ljusare.
Kanske är det solen som trängt sig in igenom mitt fönster.
Kanske är det de faktum att få vara fräsch i någons ögon.
Egentligen spelar det ingen roll. Det går bra med vilket som.
/Elin

onsdag 14 september 2011

Om jag vetat det då,

När man tänker att det inte kan bli värre än vad det är, så blir det oftast det.
Vissa gånger undrar jag om det sitter någon jävel på ett moln där uppe och skrattar. I så fall vet jag någon som asgarvar just nu, åt att se en Elin springa runt med en jävla massa ångest och inte veta vad i hela världen hon ska göra nu.

Jag har en regel, att aldrig ångra något.
Så det gör jag inte. Jag ångrar ingenting.
Men om jag hade vetat då, vad jag vet nu.
Då hade det sett annorlunda ut.
/Elin

tisdag 13 september 2011

You´re married now,

En dag ska jag vara lycklig för din skull.

"I heard that you're settled down, that you found a girl and you're married now.
I heard that your dreams came true. Guess she gave you things I didn't give to you"
/Elin

måndag 12 september 2011

Min lön är som bonus,

Idag har jag faktiskt bara jobbat. Men det känns bra, det var en bra dag på jobbet. Jag känner att jag gör nytta och får höra att jag hamnat rätt. Sånt är ju aldrig fel! Jag är glad över att få bli inringd och bokad. Dels för att jag tycker om att jobba, jag gillar det jag gör och har grymt kul med mina jobbarkompisar. Dels för att jag behöver ett avbrott i vardagen, komma ifrån lyxliv och slappa sängdagar.

Att jag sedan får lön för det är fortfarande bara en bonus. En dag kommer jag vara beroende av den bonusen. Den tanken skrämmer mig. /Elin

söndag 11 september 2011

Som att starta om igen,

Jag blir bara mer och mer arg. Riktigt jävla förbannad faktiskt. Alla människor är värda så pass mycket respekt, att en ärlig förklaring eller iallafall ett ärligt dra åt helvete skulle sitta fint.

Att våga lita på någon är fan inte lätt. Att blotta sig, lämna ut hela sin kropp och själ, det är svårt. Därför tycker jag att när någon gör det så ska man behandla det varsamt. Det låter snyggt, jag vet. Men helt ärligt, det är viktigt!

Att våga visa vem man är, att orka stå för den man är, det tar tid och kraft. Ens medmänniskor har inte en aning om vad som döljer sig där under ytan, de saker som är en anledning till att du gör som du gör eller är som du är. De ärr som kan ha bildats med åren och varit långt ifrån smärtsamma att lyckas läka ihop.

Därför hatar jag hur vissa människor kan vara så iskalla att dom bara tar tag i hela alltihopa, sprätter upp varje litet stygn utan att tänka. Så får man själv börja om. Som att stå vid start igen, bara för att någon annan tjuvstartat. /Elin

lördag 10 september 2011

Det finns en mening,

Jag kom hem halv tio imorse med trasiga strumpbyxor och håret i en knut. Jag är blandad av känslor och tankar, samtidigt som jag inte orkar känna. Kroppen skriker att den vill sova eftersom att den inte gjort det inatt. Huvudet skriker att det är fullt utav ångest och varför vet jag inte. Jag borde ju vara lycklig nu.

Jag är arg och ledsen för att du inte höll vad du lovade, du hörde inte av dig. Jag är ändå glad över det eftersom att det ledde mig till nya kontakter, människor som visar mig den respekt jag är värd utan att ens känna mig. Kanske borde jag tänkt efter, visat dig lite mer respekt. Men varför i hela världen skulle jag?

Jag kom hem halv tio imorse med trasiga strumpbyxor och håret i en knut och det finns nog faktiskt en mening med det. Den meningen tackar jag för.
/Elin

fredag 9 september 2011

Det hindrar inte mig,

Drycken är kyld sedan några timmar tillbaka. Nya kläder är inhandlade.
En svart hög kjol och ett vitt linne där man visar mer bh och lite hud.
Jag skiter i vad andra tycker om det. Det hindrar inte mig.
Plattången går varm sedan någon minut tillbaka. Nytt smink är inhandlat.
När jag försöker få till både hår och smink går min hårborste sönder.
Jag skiter i vad som har gått sönder. Det hindrar inte mig.

Det kan hända vad som helst ikväll. Det hindrar inte mig.
För jag är taggad. Jag ska ha roligt. Jag ska leva livet.
/Elin

torsdag 8 september 2011

En bekräftelse räcker,

Jag är så fruktansvärt taggad. Jag vet inte till vad, men det gör ingenting.
Imorgon blir det troligtvis en utgång med Rebecca. Det var länge sen sist! Kanske är det de som lockar mig. Som gör att mitt liv känns så jävla bra. För jag vet att jag snart ska få känna mig fin, bli accepterad om så för en minut i vimlet bland alldeles för fulla människor. En bekräftelse räcker just nu.
/Elin

onsdag 7 september 2011

Att lyssna på sin kropp,

Jag låg i sängen fram till lunch. Hade ingen större lust med någonting. Inte ens en dusch lockade. Varje liten kroppsdel kändes som en bit bly. Dom kroppsdelarna skrek åt mig att stanna i sängen resten utav dagen. Men hjärnan ville något helt annat. Upp och far Elin, låt livet springa men missa inte en minut utav det!

Det där med att lära sig lyssna på kroppen är inte lätt. Allt för många människor har fått gräva sin egen grav. Det är inte värt det. Det är dags att lära känna sin kropp. Lära sig lyssna på ja och nej, känna skillnad på frisk och sjuk.
Samt förstå att kroppen inte lider av att få vila någon gång ibland.
/Elin

tisdag 6 september 2011

Nu sover jag nog gott,

Efter att ha jobbat delad tur & 12-21 två dagar i rad så är jag ganska slut.
Jag känner det inte när jag väl är i det, det kommer liksom som en bakfylla.
För att rensa huvudet och andas in lite ny energi så tog jag en nattpromenad.

Lät fötterna träffa backen så tätt inpå varandra.
Drog djupa andetag. Efter det ena, alltid ett nytt.
Nu sover jag nog gott för i mig finns bara lugn.
/Elin

måndag 5 september 2011

I want you to want me,

Jag hatar att vara mer beroende av andra än vad dom är beroende av mig.
Hatar att jag känner så mycket, att det tar djupt om ingen ger mig svar.
Det är svårt att känna skillnad på alla olika känslor som bubblar i mig.
Svårt att veta under vilken rubrik jag ska placera just dig eller typ dig.
Jag vet vad jag vill, vad jag behöver. Jag behöver någon som behöver mig.

"I want you to want me
I need you to need me
I'd love you to love me
And I'm begging you to beg me"
/Elin

söndag 4 september 2011

Alltid vara en bästa vän,

När jag ser nära och kära lida, då lider jag också.
Det gör ont i mig att det gör så ont i någon annan.
Det svider att se hur krafterna ständigt försvinner.
Jag är glad för att du trots allt lever så gott du kan.
Jag är glad för att du fortfarande är min bästa vän.
Det kommer du alltid att vara.
/Elin

lördag 3 september 2011

Är mer blåst än någonsin,

Klockan är 1 på natten. Håret är fixat. Sminket sitter. Jag luktar parfym.
Jag gav det en ärlig chans. Jag var blind. Nu är jag mer blåst än någonsin
. /Elin

fredag 2 september 2011

Bara våra synliga pelare,

Jag skulle förklara min situation idag. Hur jag kände i utlandet när andra dömde mig. Jag valde att förklara det hela som ett hus. Tänk att de personer vi möter inte vet någonting om oss. Dom vill veta något och frågar kanske om dina föräldrar bor ihop, vad du jobbar som eller om du har någon partner. Varje svar på dessa frågor blir till en pelare. Ett hus består i min värld utav 4 pelare.

Vad har då personen att gå på? Jo, en undersköterska med skilda föräldrar, dåligt självförtroende och utan partner. När personen vi mött kan se dessa fyra, eller några andra fyra, pelare väljer många att inte ge dig en chans. Alltså inte bygga vidare på huset. Andra människor väljer att bygga vidare, ta reda på mera. Snart har huset väggar, golv och tak. Men väldigt få personer skulle nog välja att bygga så långt att till och med fönster sätts dit. Men dom personerna finns.

Det som från början kan verka som 4 rangliga pelare kan även det bli ett hus med väggar, golv, tak och fönster. Det gäller bara att det är rätt person som bygger det. Ibland lyckas någon även få dit en dörr. Den dörren ska bara en person gå in igenom och det är den personen som på djupet är värd det. /Elin

torsdag 1 september 2011

Att fånga varje liten dag,

Första september och jag har fortfarande inte fattat att året är 2011. Mina bröder har börjat skolan för den här terminen och ett nytt läsår. Jag fortsätter mitt sommarjobb som övergått till ett extrajobb. Jag har inte samma kontroll över dagarna, men kanske behöver jag inte ha det. Kanske är det meningen att jag ska ta veckan som den kommer och fånga varje liten dag. /Elin

onsdag 31 augusti 2011

Jag gråter bara i regnet,

Hur fan kan man lära sig leva med döden? Hur kan man orka kämpa och leva livet den tid som är kvar? Hur kan man verka så orörd, trots att sjukdomar bryter ner varje liten del av en kropp. Hur lär man sig acceptera det?!
Jag vet att du kanske inte har så mycket till val. Men om det gör ont i mig, vågar jag inte ens tänka på hur du känner. Jag vet att jag måste visa mig stark inför dig. Du vill se mig glad och du ska aldrig mer få se mig svag.

"Jag gråter bara i regnet. Superstolt
Hon vill veta vad jag tänker
Men baby om det ändå var så enkelt
Men varför vill du stå med mig regnet?
Varför vill du riva ner mitt stängsel?
Baby jag vet ändå vad som händer
Så jag gråter bara i regnet"
/Elin

tisdag 30 augusti 2011

Att hitta sin soulmate,

Att klicka direkt med människor är inte det lättaste, men ibland händer det.
Man klickar inte som ett par eller som vänner som umgås varje dag. Nej, man klickar som något annat. Som soulmates. Sånna som hör över telefon om något är fel eller bara känner på sig att allt inte står rätt till. Sånna som inte har kontakt på ett par veckor för att sedan fortsätta precis där dom var. Sånna som förstår varandra och livets situationer utan att den andra behövt säga en mening.

Att hitta sin soulmate är inte det lättaste, inget man väljer. Men när det händer så förstår du att du aldrig någonsin behöver vara ensam igen.
/Elin

måndag 29 augusti 2011

Vi föddes ju alla nakna,

En bild när man visar lite hud kan få många reaktioner. Det var jag medveten om.
Vad jag inte var visste var vilka förutfattade meningar människor har om mig.
Jag fick ingen reaktion som : "Usch vilken utmanande, ta bort den där bilden!"
Istället fick jag förvånansvärt kommentarerna "Trodde aldrig att du skulle våga!"

Men vad är det egentligen att våga? Vad jag vet så föddes vi alla nakna. Och om alla andra kan lägga ut vilken bild som helst på sig själva. Varför skulle då inte jag kunna? Jag är också människa, med bristningar och klyfta. /Elin

söndag 28 augusti 2011

Levande syskonkärlek,

Jag ligger i min säng. Kroppen är trött efter 12 dagar på olika ställen.
Jag känner mig tom. Hoppades på att det bara var en konsekvens av resan.
Det knackar försiktigt på min dörr som sakta glider upp efter mitt "kom in!"
Lillebror tar ett försiktigt kliv in i mitt rum, väntar varsamt på reaktion.
Jag flyger upp ur sängen och kramar honom hårt. Nu vet jag vad jag har saknat.

Jag har saknat din närvaro.
Din retsamma och sjuka humor.
Jag har saknat din bekräftelse.
Din överbeskyddande blick.
Jag har saknat din omtänksamhet.
Livs levande syskonkärlek.
/Elin

lördag 27 augusti 2011

I de underbara Rättvik,

Här är jag fri. Den långa vägen känns kort. Mina tårar torkas bort.
Lyckan, den finner jag. För livet brinner jag. Här är jag alltid fri.
/Elin

fredag 26 augusti 2011

Airplanes in the night,

Resan hem gick bra, trots att jag inte lyckades sova en minut.
Tankarna for runt i huvudet och kroppen kunde inte slappna av.
Planet åkte genom luften. Stjärnorna glittrade i augusti natten.
Om jag fick se ett stjärnfall vet jag exakt vad jag skulle önska.
Jag skulle önska att livet aldrig tar slut. Det är för speciellt.

"Can we pretend that airplanes in the night sky are like shooting stars
I could really use a wish right now, wish right now, wish right now"
/Elin

torsdag 25 augusti 2011

Ni vet att jag kommer,

Som jag skrev innan jag åkte så handlar allt om att vänta. Idag är inget undantag. Vänta på bussen. Vänta på flyget. Vänta på bussen och sedan ännu en buss. Skillnaden är att nu har jag en tröst som gör det värt att vänta. Trösten att varje minut som går är en minut närmare hem. Mamma, pappa, syskon och vänner. Jag kommer! Jag ska bara upp bland molnen och se ner på vår verklighet först.

"Du, snälla vänta, vänta, håll ut
Tiotusen meter upp i luften ser jag allt så klart
Jag vet att hon är söt men det måste bli du och jag

Jag kommer, jag kommer, jag kommer, jag kommer. Jag är nästan där
Jag kommer, jag kommer, jag kommer, jag kommer nu. Du, håll ut
Du vet att jag kommer, jag kommer, jag kommer, jag kommer baby
Jag tror jag är kär. I taxin, i trappen, i hissen, i hallen, jag faller"
/Elin

onsdag 24 augusti 2011

Tomorrow I´ll be gone,

Imorgon åker jag hem och vet ni? Det ska bli så jävla skönt. Jag ångrar inte att jag åkte, för jag har haft en grym vecka. Men någonting i mig skriker HEM! Det är den delen i mig som inte var redo för det här. Men det är över snart. I made it!

Så jag hänger mina badkläder på tork en sista gång. Stoppar locktången i uttaget. Drar fram den svarta klänningen och tänker: All in! Turkiet, det här är det sista ni ser av mig. Elin, ta tillvara på den här kvällen. Save tonight!

"Save tonight
and fight the break of dawn
Come tomorrow
tomorrow I'll be gone"
/Elin

tisdag 23 augusti 2011

När hela världen väntar,

Jag kan inte förstå hur stor världen är. Stor men ändå så jävla liten. Tänk så mycket man ännu inte sett. Tänk att just jag eller just du bara sett "den del vi tillhör" Det är svårt för mig att inse det faktum att dom där hemma lever vidare som ingenting, medans jag lever vidare här en stund. Tiden bara rullar. På en vecka kan mycket hända. Allt jag vill är att komma tillbaka till en stad där allt är precis som när jag åkte. Världen snälla, vänta på mig. Jag vill kunna förändra. Förändra utan att förlora.

"När hela världen står utanför. Vem ska jag spela då?
Kommer du förstå? När hela världen står utanför
Vem är jag för dej då? Kommer du förstå?"
/Elin

måndag 22 augusti 2011

Du är nog välkommen in,

Vet ni vad jag hatar? -Att döma människor efter utsidan. Ändå gör jag det! Kanske är det inte mer än mänskligt att skaffa sig en uppfattning av personen genom att titta på utsidan. Jag menar, det är allt vi har. Kanske allt vi någonsin kommer att få veta. Här nere i Turkiet dömer jag människor efter utsidan, mer än någonsin. Jag gör det för att jag någonstans är rädd om mig själv.
Därför saknar jag trygghet. Mitt hem och mina vänner. Dom som vet att dom alltid är välkomna in. För här, på fjärde våningen på ett hotell i Turkiet. Här släpper jag inte in vem som helst.

"Du, jag slänger ner en nyckel ifrån fönstret i köket
jag bor fyra trappor upp och du är välkommen in
Massa skor i hela hallen, folk vid fläkten som röker
Det är fest hos mig i kväll och hela världen är min"
/Elin

söndag 21 augusti 2011

Livet är lite som en drink,

Om jag ska vara ärlig i några minuter så har jag faktiskt längtat hem, stundvis. Inte mycket, men tillräckligt Jag saknar vanlig mat, träning, ica och jag saknar att höra det språk jag förstår. Alla sånna småsaker saknar jag.

Under kvällen släppte all hemlängtan. Vi gick till vårt favoritställe och fick blanda våra egna drinkar. Då slog det mig att livet är lite som en drink. Jag stod där innanför bardisken och hade inte en aning om vad som fanns i hälften utav alla flaskor. Jag valde ändå några som såg spännande ut.

Till en början förstod jag inte hur alla dessa skulle kunna bilda en drickbar drink. Men efter att jag skakat om så blev det tillslut en stark och färgsprakande drink. Kanske är det så mitt liv är just nu. Starkt och färgsprakande. /Elin

lördag 20 augusti 2011

I helt jävla fel säng igen,

Under natten vaknade jag ett flertal gånger och kunde inte somna om. Tillslut gick jag upp och tittade på mobilen. 4 sms, alla utav släktingar. Men senare kom ett till. Det var precis vad jag behövde. Ett litet okej och en jävla massa bekräftelse. Fortfarande befinner jag mig i fel säng, längre bort än vanligt.

"In this California king bed
We're ten thousand miles apart
I've been California wishing on these stars
For your heart for me
My California king"
/Elin

fredag 19 augusti 2011

Alla våra iskalla fotbad,

Min första tanke jag hade när jag vaknade efter 10 timmars djup sömn var: Vad är det för dag idag? Vilka boende har dusch? Hur länge jobbar jag idag? Jag satte mig hastigt upp och såg mig omkring. Okej Elin, det är fredag. Du är i turkiet på semester och den enda du ska duscha är dig själv! Det fick jag verkligen göra. Solen har bränt mig hårt. Jag ser ut som en gris ungefär.

Iskalla fotbad har det därför blivit många av. Men det gör ingenting. För ibland är iskalla fotbad med de personer man gillar mest, det allra bästa. /Elin

torsdag 18 augusti 2011

Nu flyger jag snart fritt,

Jag har inte sovit en blund men packat in till sista sekund, ungefär. Om några timmar går planet. Då lämnar jag sverige och allt som har med måsten och krav att göra. Nu ska jag flyga fritt.

"Varför landa när jag flyger fritt. Med solen i mot ryggen kan jag sväva fritt. Där nere finns bara regn, piskande regn så jag måste ta mig upp dit snabbt igen" /Elin

onsdag 17 augusti 2011

Livets väntan på sin tur,

Egentligen handlar allting om att vänta. Det är så vi förbrukar vår tid. Vi väntar på något större och bättre. Vad vi inte förstår är att i vår väntan så missar vi mycket och gör man det så har en bit av livet minskat i värde. MEN så kan man även säga att den som väntar på något gott aldrig väntar för länge och det är sant.

18 år gammal började jag leva mitt liv och nu, ännu ett år senare ska jag åka på mitt livs första utlandsresa med Rebecca. Jag vet att jag väntat länge men det var det värt. För tillslut är det dags, nu är det min tur.
/Elin

tisdag 16 augusti 2011

En särskild plats för far,

"Det är beundransvärt av en man att ta med sin son på fiske, men det finns en särskild plats i himlen för den far som tar med sin dotter på shopping"

När jag hittade den texten i en bok, tänkte jag direkt på min pappa.
Hur många gånger har vi inte sprungit där i affärerna, i ett desperat sista minuten letande efter allt ifrån supé klänning till skor, resväskor och skolböcker.
Hur många gånger har du inte tagit fram ditt plastkort och sagt: "jag betalar!"

Säkert fler gånger än vad jag tackat för, men du vet att du är speciell för mig.
Att jag älskar och beundrar dig genom allt, trots allt. Och det räcker.
/Elin

måndag 15 augusti 2011

Skillnad på ditt och mitt,

Inatt blev min cykel stulen, precis utanför mitt fönster som var öppet. Fräcka människor som inte kan skilja på ditt och mitt! Nu känns det ju lite halvt att snart sticka iväg till Alanya och bränna några tusen, när jag vet att en ny cykel måste införskaffas. Tänk att det aldrig kan få vara perfekt, alltid är det något. När det ena löser sig, strular det andra. När man tänker att; nej nu kan det inte bli värre, Så blir det de! Men det är såhär det är, vi blir liksom aldrig nöjda.

Som om att någon sparkar fast man redan ligger, det är fegt. Ni som inte kan skillnaden på ditt och mitt, ni förstår inte hur mycket ni förstör. /Elin

söndag 14 augusti 2011

Med dina fel och brister,

Flera personer i mitt sociala nätverk ser mig som en reserv.
Som en person att höra av sig till när livet är absolut piss. Som någon att ge skiten alla andra vägrar att ta emot. Som någon att ha makt över och spela svår inför. Men det räcker nu. Jag vill inte vara reserv och jag tänker inte ta mer skit.
Jag säger så, men ändå svarar jag lika glatt när jag får det där livstecknet.
Jag säger så, fast jag vet att jag inte klarar mig utan andras bekräftelse.

Och jag vet att du spelar svår. Jag vet också att du vet att det är just det som får mig att hålla mig kvar. Jävla idiot, du har så många brister. Det är bristerna jag älskar. Och om det hade varit möjligt hade jag säkert velat ha dig hel och hållen, med alla dina jävla fel och brister.
/Elin

lördag 13 augusti 2011

Lite kan förstöra mycket,

Vissa människor förstår inte hur mycket dom faktiskt kan förstöra för andra, genom att dom själva ska få ha lite roligt. Det är aldrig bra att ha kul på någon annans bekostnad. Det kan riva upp sår, skapa flera ärr. Tänker ni aldrig så?

Det har tagit mig så mycket tid och energi att ens ta mig hit.
Därför är det så otroligt synd att så lite kan förstöra så mycket.
/Elin

fredag 12 augusti 2011

Ska ge plastkortet ångest,

Jag passade på att riva ur min garderob under kvällen för att se hur mycket sommarkläder jag egentligen ägde. Imorgon blir det en vända till stan med Rebecca för att växla pengar. Jag ser inte ut att behöva köpa så mycket, men vi vet ju hur det blir med den saken. Jag shoppar för att inte få ångest och jag får ångest när jag shoppat, om inte annat får plastkortet det. /Elin

torsdag 11 augusti 2011

För att jag äntligen vågar,

Jag har ett en galen framtid planerad, resten utav augusti månad. Igår bokade jag och Rebecca en resa till Turkiet, Alanya. Så om en vecka drar vi! Jag tror inte att jag har fattat det än. Allt gick så fort, det började som en skämt grej. Sedan började jag tänka efter. Vad skulle egentligen kunna hindra mig?

Tanken på att åka utomlands och leva livet en vecka har tidigare skrämt mig.
Nu gör den inte det. Istället får den mig att njuta. Att orka, en stund till.
Ingenting kan hindra mig. Jag vill och kan, men framför allt: Jag vågar.
/Elin

onsdag 10 augusti 2011

Som barn med erfarenhet,

På jobbet slog mig tanken hur jag behandlar mina boende. Många säger att det är som barn på nytt och visst, så kanske det är. Vad vi bara inte tänkt på är att dessa personer har upplevt mer och har så mycket mer erfarenhet av livet än alla utav oss. Jag, som dessutom är en utav de yngsta i personalen, talar om för dom hur man går på toaletten, jag hjälper dom att skära maten, tar på haklappar, klär på dom och läser vad det står på kortet som kommit på posten. Är det inte sjukt?

Det är ganska sjukt vad livet kan göra med oss. Hur oviss vår framtid egentligen är. Något som är ännu mer skrämmande är att vi lever vidare, än så länge oberörda, tills den dagen det helt plötsligt drabbar oss själva.
/Elin

tisdag 9 augusti 2011

En katt har faktiskt nio liv,

Under natten pratade jag mycket i telefon. Ibland behöver man prata av sig, byta tankar och erfarenheter, eller bara ha någon som lyssnar när man andas en stund.
En mening som fick mig att verkligen tänka efter var meningen:
En katt har nio liv, men min bror har bara ett.

Det är ju faktiskt helt sant. Det sägs att en katt har nio liv och vad vi vet, så har människor bara ett. Borde vi inte ta tillvara på det enda liv vi har?! /Elin

måndag 8 augusti 2011

Semester på obestämd tid,

Igår slutade mitt sommarschema på jobbet. Jag har blivit bokad på 3 pass nästa vecka, men tills dess skulle jag vara helt ledig. Idag var min första lediga dag. Nog var det ganska skönt att ha semester, på obestämd tid. Redan vid lunch hade jag fått 3 sms om att jag är bokad Tisdag-Torsdag den här veckan också.

Någonting i mig behöver semester. Något annat i mig hoppar utav lycka.
Ingen utav delarna behöver pengarna, men båda delarna behöver stimulans.
Kanske finns det någon eller något där uppe som tänkte att det var min tur.
/Elin