Förra veckan såg jag det finaste jag sett på väldigt länge.
Jag satt i stora entrén på sjukhuset i västerås. Vid informationen stod 3 killar i 20-års åldern, något år äldre kanske. Längre bort i korridoren kom en annan kille gående, med båda armarna i gips. Jag tittade på dom 3 killarna som alla lös upp av lycka utav att se den andra killen. Dom kramades och någon gav killen med gips en puss i pannan när dem möttes. Samma kille hjälpte även den andra att få på sig en varmare tröja.
5 minuter senare kommer en kille med crosshjälm i handen. Jag skulle gissa att han var runt 18-19år. Han går förbi mig och stannar vid bordet där 2 damer står och säljer rosabandet saker. Han pratar med damerna och berättar vad han vill ha och fiskar upp några sedlar ur den vindtäta jackan.
Hur moget är då inte detta?! Det snackas mycket om att killar i min ålder ligger efter i mognad och är känslokalla. Förra veckan fick jag motsatsen bevisad. Jag såg killar som var så måna om sin vän att de struntade i vilka som såg lyckotårarna eller pussen i pannan. Jag såg en annan kille som var beredd att bära ett rosa band trots att han själv inte tillhör den första gruppen som drabbas utav just bröstcancer.
Ni kan säga vad ni vill, men manlig kärlek är det vackraste jag vet. /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar