söndag 20 november 2011

Blir genomskinligt grå,

Klockan är 2 på natten. Jag sitter vid din sängkant. Du ser ut att sova djupt.
Jag känner mig så delad. Det finns så mycket jag vill säga dig, få dig att förstå.
Jag vill väcka dig för att fråga hur du mår. Men tänker att du sover för skönt nu.
Om du bara visste hur mycket du betyder för mig. Vad jag skulle offra för dig.

"Jag vet att du sover, känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag men jag vågar inte väcka dig nu
Jag skulle ge dig allting du pekar på
Men bara när du inte hör vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå när du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag utan dina andetag
Vad vore jag utan dina andetag"
/Elin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar