Jag har spenderat större delen av min julafton på jobbet.
Det gör mig inte så mycket, men de känns mer än förra året.
Jag kan sakna att kliva upp tidigt på julaftonsmorgon, smyga ut till en sprakade öppen spis. Krypa runt på golvet för att känna på alla paket, gissa vad det kan vara. Äta en mysig julfrukost med hela familjen. Få öppna ett paket för att sedan stressa iväg till hela tjocka släkten. Äta så mycket hos mormor och morfar att det sprutar ur öronen, trots det trycka i sig farmors apelsinris bara för att det är gott. Bli så rund om magen att man rullar till midnattsmässan vid 23 tiden.
Istället stressade jag hem klockan 9 imorse. Åt något som skulle föreställa frukost. Tittade snabbt på granen hemma hos mamma när jag stressfixade håret för att hinna till mormor och morfar 30 minuter innan jobbet. Jobbade som aldrig förr för att alla äldre skulle få en minnesvärd jul. Kom hem en stund innan 22. Städade rummet och fixade mig i väntan på att min fina skulle komma. Sedan rullade vi mot midnattsmässan, tillsammans.
Min julafton har varit stressig. Jag kan inte påstå att den varit dålig.
Jag har gjort något som hjälper andra och träffat människor som jag älskar.
Och det är väll faktiskt det som julen ska gå ut på, egentligen. /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar