Har ni någon gång fått uppleva absolut trygghet av en person? Så mycket trygghet att man känner; Snälla, håll i mig och släpp aldrig taget? Jag har det. Och vet ni? Det är några utav de finaste ögonblicken i mitt liv. När man får en arm runt sig av vänner, föräldrar, syskon, partner eller vem som helst och så känner man att, såhär skulle jag kunna stanna förevigt. Då tror jag att man har prickat rätt.
"You put your arms around me
And I believe that it's easier for you to let me go
You put your arms around me and I'm home
I hope that you see right through my walls
I hope that you catch me, 'cause I'm already falling
I'll never let a love get so close
You put your arms around me and I'm home" /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar