Inatt blev min cykel stulen, precis utanför mitt fönster som var öppet. Fräcka människor som inte kan skilja på ditt och mitt! Nu känns det ju lite halvt att snart sticka iväg till Alanya och bränna några tusen, när jag vet att en ny cykel måste införskaffas. Tänk att det aldrig kan få vara perfekt, alltid är det något. När det ena löser sig, strular det andra. När man tänker att; nej nu kan det inte bli värre, Så blir det de! Men det är såhär det är, vi blir liksom aldrig nöjda.
Som om att någon sparkar fast man redan ligger, det är fegt. Ni som inte kan skillnaden på ditt och mitt, ni förstår inte hur mycket ni förstör. /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar