Jag är så otroligt förtvivlad. Jag vet inte varför. Det är nära till tårar hela tiden. Ena stunden skrattar jag, andra vill jag bara gråta. En känsla som är ganska ny. Just det där förtvivlade, jag kan gråta men det kommer inte bli bättre utav det. Förtvivlan över att inte kunna göra något åt saken. Jag vill att något ska hända, något sjukt. Så att jag får något att fokusera på, för det här tar all min kraft.
"Jag vill kasta loss, och lära mig slåss.
Raka av mitt hår, och bäras ut på bår.
Ta tjuren vid hornen, och hålla dom hårt.
Bita på sanningen, Och kväva all gråt.
Börja sluta tro, och låta vansinnet gro.
Jag vill sparka bakut, och göra nåt sjukt.
Släcka fyren på berget som räddade liv,
och smita från smällen med sjumilakliv" /Elin
"Jag vill kasta loss, och lära mig slåss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar