Gräset blir inte grönt,

SvenskaB. Jag satt längst bak i klassrummet, nära fönstret. Högt upp och långt till backen, Arosvallen en bit bort. Där springer några på sin idrottslektion. De orange färgade konerna står hånande där i varje hörn för att markera svängarna som måste tas ut utav den som springer. Jag får ont i magen, har IG i idrott och vet varför. Jag lät något ta över mitt liv. Paniken, ångesten, komplexen. Gräset under fötterna på dem har blivit grönt igen, säkert en sista gång innan hösten. Men för mig kommer det gräset aldrig att bli grönt. /Elin