Så var det dags för ett återbesök hos tandregleringen för första gången efter operationen. Jag hade en annan sköterska. Jag vill ha tillbaka den andra.. Hon har ju liksom följt hela min resa. I vilket fall var Boel (Specialisten, min ansvariga tandläkare) där och kom för att titta i munnen. "Nej men oj, här ligger en helt ny tjej!" Var hennes reaktion. Hon sa att det var inte alls svullet jämnfört med de andra som genomgått samma operation. Men som sagt, jag var ju jätte svullen första 5 dygnen sen, pang så var nästan allt borta.. Hon tittade även att bettet såg fint ut. Hon var nöjd. Över förväntningarna som hon själv sa. Det var kul att träffa henne. Hon är alltid så positiv! :)
Efter mässan idag gick jag för att titta när resten av gänget tränade innebandy. Det är ju Sala Open på fredag. En typ "innebandy-cup" som de i kyrkan fixar. Man åker dit fredag kväll, spelar matcher hela natten och åker hem på lördagen någon gång, om man inte åker ut tidigare så klart.. Så på fredag får jag vara riktigt kristen! Jag ska självklart inte vara med och spela.. Käken är alldeles för ostabil för det, men jag ska peppa mitt lag tänkte jag. Försöka iallafall. Det är ju trots allt några utav världens bästa människor jag pratar om.
"Vi e vänner, vi e friends,
nånting händer, ja de känns,
att idag, kan vi alla va me.
Vi e vänner å vi fann,
de vi känner för varann,
så följ me, se va livet kan ge.
När du gråter kom ihåg,
när man delar är man två.
Å vi kan, hjälpa varann.
Ja tillsammans står vi här,
ser vart alla vindar bär,
å vår tro bara växer sej stark.
Vi e mer än vänner,
vi e friends" /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar