Det sämsta med att vara gravid? Alla dessa jävla kommentarer från kvinnor som tidigare varit där och vet allt. Något som om möjligt är ännu värre: jämförelser.
Jag har många gånger fått höra hur liten mage jag har för min tid som gravid. Och ja, jag trodde nog också att jag skulle vara större vid det här laget men enligt banmorskan är den lagom stor och följer sin kurva. Att jag inte har blivit något typ av valross (ännu..) gör att jag trivs bättre än förväntat i min gravida kropp.
Men dessa antaganden och kommentarer börjar tära på mitt humör, precis som allt annat, jag vet. "Oj, vilken liten mage" eller "du är ju inte stor alls" "du bär ju barnet inåt" "du har inte en speciellt jobbig graviditet va?" din mage ligger ju långt ner" jag har till och med fått frågan om barnet i min mage lever. Och det ska jag tala om för er fick hela mig att frysa till is. Med tanke på att jag varje dag brottas med en ångest och oro för att allt inte står rätt till. Vem du än är, fråga mig aldrig igen. Aldrig någonsin.
Ta dina kommentarer och far någonstans.
Så ska jag och magen växa på, i vår takt. /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar