En bra mamma gör vad som är bäst för sitt barn och amning är inte det bästa för Astrid. Så uttryckte Johan det och en stor sten föll från mitt hjärta. Han har uppmuntrat till att ersättning finns och stöttat mig med amningen. Hjälpt till så gott han kunnat genom att komma med tips och råd. (Han kan nästan mer än mig!!) BVC har sagt att jag får göra som jag vill men självklart tycker dom att det är bra med mammor som vill amma sina barn. Men så sa sköterskan något som fick mig att tänka till: "det är inte meningen att man ska amma sönder sin existens"
Det var exakt vad jag höll på att göra. Amningen blev bara en enda stor stress och ångest. För jag visste att Astrid skulle få ont efteråt. Visst, jag kan äta mat fri från både soja och mjölk men det var inte så lätt. När Astrid själv dessutom började vägra bröstet blev valet enkelt. Trots det övervägde jag länge och tårarna blev många.
Idag äter Astrid bara ersättning som är fri från både soja och mjölk och jag har aldrig haft en gladare bebis. NU förstår jag alla er som säger att den här bebistiden är mysig. Astrid skriker inte längre när hon bajsar, har nästan inga gaser, kräks inte kaskader, sandpappers-hyn har har blivit len, skorven börjat försvinna och hon kan sova längre stunder utan att vakna med magknip.
Nu kan hon slå upp sina ögon på morgonen och le det första hon gör.
I samma stund inser jag att det här var det bästa valet jag gjort. /Elin
Va skönt att ni äntligen hittat en lösning! <3
SvaraRadera