Söndag kväll. Helgen är slut och Johan har åkt till jobbet för att spendera natten där. Jag ligger på soffan med en sovande Astrid på mitt bröst. Det är omöjligt att lägga ner henne, hon vaknar direkt. Så just ikväll sitter jag ganska fast men det gör mig ingenting. För nära mig är hon trygg och nära henne är jag lugn. Det är mamma och Astrid tid, när den är som bäst.
Jag låter sällan Astrid ligga själv. Målet är att aldrig låta henne vara ensam men ibland behöver mamman gå på toa helt enkelt eller springa in i köket för att hämta droppar. Även förbereda för natten i sovrummet. Om nätterna sover hon oftast i våran säng, nära mig. Om hon är glad och somnar utan oro kan jag med gått samvete bära över henne till sin egen säng. När hon vaknar under natten får hon komma till våran säng och stanna där.
Jag har fått höra att jag är mesig, att vi kommer få ett helvete och att Astrid kommer bli så bortskämd. Men vet ni? Använd era mamma-råd på era egna barn. Jag gör så som jag har blivit uppväxt och som funkar för oss. Det finns ingenting som heter bortskämd när man är så liten. Ett barn kan aldrig få för mycket kärlek. /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar