lördag 13 november 2010

Landet ingenstans,

Ledig från praktiken idag. Det tar på krafterna att arbeta med dementa, eller ja. Människor över huvudtaget. Men jag trivs! Jag är rädd för att bli gammal, jag vill inte åldras. Bara lite, dom här åren. Det hör ju till att göra allt efter sin ålder. Men jag vill sluta åldras när det är som bäst, när jag gjort allt jag vill göra.

För vem vill leva i landet ingenstans men ändå överallt.
Tro att mamma kommer, trots att hon gått bort för länge sen.
Tro att imorgon är det en ny skoldag och allt är som förut.
Tro att barnen fortfarande är små, trots att dem har jobb.
Tro att du inte fått mat idag, trots att du nyss åt lunchen.
Tro att dem som vårdar dig är dina fiender och vill dig illa.
Tro så mycket, glömma allt och veta ingenting i väntan på döden.
/Elin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar