Lite små deppigt idag också. Mycket hemlängtan. Trodde aldrig jag skulle få det. Det känns som om att ingen förstår mig, även om jag har 2 tjejer här vid min sida som precis förstår mina känslor. Jag känner mig tom men ändå så full. NÄR och HUR kommer vi hem? Det skulle jag gärna vilja veta. För att slippa tänka har vi vart ute idag, gjorde ett försök att gå på gudstjänst, men tjena macarena. Det var inte alls som hemma i kyrkan. På kvällen tog vi en kvälls promenad till donken och fikade där. Myspys.
Ibland blir saker och ting inte som man tänkt sig. Vi hade inte en aning om hur den här resan skulle bli, och mest tror jag att det blir vad man gör det till. Vissa saker kan man inte styra över, det gäller bara att hänga med ch göra det bästa utav situationen. Jag försöker, så gott jag kan. Men det är riktigt svårt. /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar