Samtalsämnet idag var förlåtelse utan gräns. Den heta diskussionen fokuserades på otrohet. Kan man förlåta? Kan man lita på? Kan man glömma?
Min första tanke är att om Johan skulle vara otrogen är dörren där. Samtidigt vet jag hur mycket älskar honom och älskande människor klarar väll allt?
Jag tror att man som utsatt människa kan förlåta men inte glömma.
Men en människa som älskar fullt ut ska inte behöva bli utsatt. /Elin
Detta var en blogg om min bristande självkänsla. Nu skriver jag om mitt nya liv som mamma. Ett oglamoröst liv som innehåller kärlek, långt över alla de gränser jag någonsin kunnat tänka mig.
onsdag 14 november 2012
tisdag 13 november 2012
Fler härliga dagar tack,
Härlig dag. Jobbet har gått bra och jag trivs bättre än vanligt.
Kanske för att chefen berättade the thing inför hela gruppen.
Eller bara för att jag står så nära mina kunder nu, jag vet inte.
Hur som helst önskas flera sånna här dagar.
Dagar då allt bara känns helt jävla perfekt. /Elin
Kanske för att chefen berättade the thing inför hela gruppen.
Eller bara för att jag står så nära mina kunder nu, jag vet inte.
Hur som helst önskas flera sånna här dagar.
Dagar då allt bara känns helt jävla perfekt. /Elin
måndag 12 november 2012
Önska kostar ju inget,
Varje affär har börjat med julsaker och jag skulle blivit irriterad om det inte vore för att vi snart är i mitten utav november. Om det inte vore för att jag längtar. Jag längtar så otroligt till julafton, som jag dessutom är ledig på. Min längtan grunadar i en hoppfullhet, inte vad jag ska få i julklapp utan hur julen kommer att se ut. Jag ska få vakna upp bredvid personen jag älskar, på självaste julafton. Vi ska äta en mysig frukost för att sedan åka runt till föräldrar och andra släktingar. Jag drömmer mig bort och önsketänker så att hjärnkontoret mitt går varmt.
Något får mig att tänka på ramsan jag fick lära mig på dagis.
"Önska, önska runt i ring. Önska kostar ingenting" /Elin
Något får mig att tänka på ramsan jag fick lära mig på dagis.
"Önska, önska runt i ring. Önska kostar ingenting" /Elin
söndag 11 november 2012
Till alla toppen pappor,
Det här inlägget vill jag tillägna alla nuvarande och blivande pappor.
Grattis på dagen som är till för er, som en påminnelse om att ni finns.
Min pappa finns och han är grym på alla sätt och vis, tro det eller ej.
Min pappa har nyligen blivit pappa åt ett femte barn. Det märks inte.
Min pappa gör ingen skillnad på oss. Han älskar alla fem, lika mycket.
Min Johan är ännu inte pappa.
Jag tror inte att han skulle bli en bra pappa.
Jag vet att han kommer att bli en grym. /Elin
Grattis på dagen som är till för er, som en påminnelse om att ni finns.
Min pappa finns och han är grym på alla sätt och vis, tro det eller ej.
Min pappa har nyligen blivit pappa åt ett femte barn. Det märks inte.
Min pappa gör ingen skillnad på oss. Han älskar alla fem, lika mycket.
Min Johan är ännu inte pappa.
Jag tror inte att han skulle bli en bra pappa.
Jag vet att han kommer att bli en grym. /Elin
lördag 10 november 2012
Jag ville bara passa in,
"Det här är en sång
till barnet jag var
Till tidiga drömmar
till allt som kom bort
jag ville passa in
som varje unge vill
men det blev aldrig så
nej, det var aldrig min lott
Men åren går och man lär sig leva
med dom kort som delats ut
vågar jag säga; jag tror på ödet
och allt får en mening till slut" /Elin
till barnet jag var
Till tidiga drömmar
till allt som kom bort
jag ville passa in
som varje unge vill
men det blev aldrig så
nej, det var aldrig min lott
Men åren går och man lär sig leva
med dom kort som delats ut
vågar jag säga; jag tror på ödet
och allt får en mening till slut" /Elin
fredag 9 november 2012
Mödan är värt besväret,
Om 2 veckor är mitt vikariat slut. Det har varit obehagligt att inte ha kontroll över vad som ska hända sen. Men nu, nu vet jag. Jag vet att jag får fortsätta, tillsvidare! Jag är överlycklig, gråter som ett barn av ren och skär lättnad.
Det är vid sånna här tillfällen jag inser,
inser att mödan är så jävla värt besväret.
Nu får jag äntligen säga det. Där satt den. /Elin
torsdag 8 november 2012
Vet exakt hur det känns,
Efter en kaotisk kväll ska vi äntligen få krypa ner i vår nya säng. Det tog oss hela kvällen att få ihop ramen. Allt som kan gå fel gick fel och ja, ni fattar. Nu när den är på plats har jag ingen större lust att flytta på ett tag! Borde inte ens tänka på det just nu. Så istället tar jag mitt liv, min kropp och min älskade och går för att sova innan tankarna mina spökar till det ännu mera. Ibland blir det helt enkelt för mycket. Jag känner att jag lever.
"Den som växer och blir stor, vet exakt var värken bor.
Om hon nångång tittat in, in under sitt skinn.
Det är du som väljer så var noga med ditt val.
Det är ändå du som väljer vem du är" /Elin
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)