Jag är en mamma som tror på kärlek. Jag vet att med kärlek kommer man långt, längre än många andra. Jag har aldrig varit materiell. Under min uppväxt var vi en familj med relativt normal inkomst. Vi hade så att det räckte men jag kunde inte få det nyaste varje månad. I födelsedagspresent eller julklapp fick vi alltid något stort (mobil, mp3, dator osv) och sedan var det bra. För mig räckte det för jag har alltid fått kärlek. Mina föräldrar har alltid varit närvarande och vi har alltid firat högtider på ett eller annat sätt. Jag vill göra samma sak för Astrid.
Än är Astrid liten. Hon förstår inte vilka som finns i hennes närhet för att bidra med kärlek och vilka som tror att det räcker med att köpa presenter. Jag ser hellre att vi får ett telefonsamtal bara för att fråga hur Astrid mår än att hon får massa saker. Valet är ert men jag vet vad hon kommer uppskatta mest när hon blir äldre. /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar