Igår blev jag utringd till att sitta vak, det gick bra och jag sov gott när jag kom hem. Precis när jag skulle lägga mig och bara ta det lugnt vid 19 tiden ikväll ringde jobbet och frågade om jag kunde sitta vak inatt också. Jag har inte hjärta att säga nej, speciellt inte när det handlar om livets gång.
Jag personligen är rädd för att dö. Rädd för vad jag ska känna och vad som ska hända sen. Men mest är jag rädd för att ligga på dödsbädden och ha ångest. Inte över saker som jag gjort, utan snarare saker jag inte gjort. /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar