Under dåliga och tråkiga perioder när jag tappar både lust och ork för att göra något, så träffar jag heller inte så många vänner. Vi har kontakt via msn och sms men inget lajv liksom. Men ikväll har jag umgåtts med Amanda och Rebecca, bara fått vara. Äta, prata, titta på tv och bilder. Och så alla minnen, så otroligt många minnen vi har tillsammans. Även fast vi skapar nya hela tiden så kommer jag alltid minnas allt vi gjort och haft. Det skönaste med mina tjejor är att hur lång tid det än går mellan gångerna vi träffas, så finns dom alltid kvar och när vi träffas så fortsätter vi precis där vi stannade. Ni förstår mig, vi förstår varandra. Ingen ska någonsin få ta eran plats, för den går inte att ersätta.
"Som du kanske har förstått
Jag är hos dig igen
Jag försvann ett tag på vägen
Men jag saknade dina sinnen
Det har varit tungt och grått
Jag är frusen än
När livet sköljde bort oss
Och vi glömde våra minnen" /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar