Tittade på lite bilder från Finland. Det känns sjukt att kunna säga det, men jag vill faktiskt tillbaka. Nu när man har sin trygghet här hemma. Fast mark under fötterna, luften fri från aska. Resan var ju ganska kaotisk men ändå, shit va kul jag hade. Det var första gången efter operationen jag skrattade med hela mig. Min skäl. Mitt jag. Vågade kanske möjligtvis ställa upp på bild. Oftast några spontana som inte vart sådär toppen snygga.
Resans låt måste ha blivit "Stereo Love - Edward Maya" glömmer aldrig när vi satt på donken, låten kom och vi undrade vad finnarna egentligen lyssnade på.. Så började vi göra våra snygga moves, i brist på annat en söndags eftermiddag. Dem vi bordet bredvid tittade som om att vi var störda i huvudet. Och det är klart vi var det. Vi var ju trots allt från Sverige. Och en resa till Finland var precis vad jag behövde för att inse det.
"Can I get to your soul?
Can you get to my thought?
Can we promise we won't let go?
All the things that I need
All the things that you need
You can make it feel so real" /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar