Helt otroligt men det har gått 8 veckor sedan jag opererades. Som sagt känns det långt men ändå kort. Har hunnit med så mycket, men är ännu inte helt van. Spegelbilden, den ser jag ju fortfarande med underbett, oftast. I övrigt har det mesta gått bra. Har nedsatt känsel på högersida, underläpp och haka. Därför sker fortfarande olyckor, tyvärr.
Idag tänkte jag mycket på operationen. Känslan före och efter. Det gick så fort allting. Jag var rädd. Förväntans full. Nervös. Allt på samma gång. Jag låg och skakade som ett litet löv innan. Men tänk er själva att hela livet väntat på en förändring. Längtat. Haft otrolig komplex. Tänk sedan den dagen då det ska försvinna. Det är en så otroligt stor förändring, både på insidan och utsidan. Det du hatat med dig själv tas bort och kommer aldrig mer tillbaka. Det är svårt att förstå. Man känner sorg för att man gått med det hela livet och varit begränsat, men också en sån lättnad och lycka för att det äntligen är över.
"Det är över nu, men jag kommer ihåg alla stunder med det" /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar