På en minut kan livet ta slut. Och allt är förlorat ingenting blir som förut. Jag insåg det idag. Otroligt mycket tankar, hur kan det vara möjligt? Hur kan sjukdomar göra så att man dör och varför måste livet ta slut? Hur känns det att dö och vad i hela världen händer sen?! Hur känns det att veta att man ska dö och hur ser livet ut när man helt tappat livsgnistan? Många frågor som inte har svar. Och när dem får ett svar, när jag upplevt det. Ja då lever jag uppenbarligen inte. Då kan jag inte varna någon eller lugna någon att säga att det inte var någon fara. Jag önskar att någon kunde tala om för mig hur det är att dö. För jag är rädd, riktigt rädd för att dö.
"Blås i hornet nu, vad bryr jag mig om det. Att varje väg tar slut är ingen hemlighet. Utan ett ljus som följer känns nu natten alltför mörk. Och utan hopp känns allt så meningslöst. Då hör jag en röst, någonstans i fjärran. Och den ropar högt: Glöm aldrig vem du är" /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar