Livet är helt otroligt. Förstår inte hur allting kan få en sån vändning. Jag själv ser skillnad både på utsidan och insidan. Jag känner skillnad. En ny Elin. Det känns så sjukt bra. Jag gör impulsgrejer och vågar saker jag aldrig gjort förut. Jag ger det en chans. Och det bästa av allt är att jag nästan aldrig ångrar mig. Jag har börjat leva på riktigt, 18 år senare. Men det är faktiskt bara de senaste åren som varit tuffa. Och utan de åren hade jag aldrig varit där jag är idag. Därför ångrar jag ingenting, men någon jag däremot tänkt mycket på är varför jag underskattade mig själv så hemskt. Var jag verkligen värd att ta all skit från mig själv? Underskatta aldrig er själva, tro mig. Gör aldrig det.
"Att gå genom livet och underskatta sig själv är som att köra bil med handbromsen åt dragen" /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar