Jobb hela dagen idag också. Men det gör mig ingenting. På det stora hela så är det min grej, det jag är gjord för att göra. Mitt jobb är från början ett service hus och därför finns det en restaurang där det kan komma gäster utifrån och äta. Dem sitter där, mätta och belåtna varje gång jag kommer och lämnar matvagnen. En gång sa en utav gubbarna; "Lilla flicka, sätt dig ner 5 minuter. Du ska inte jobba för mer än vad du får i lön. För det är inte någon som kommer tacka dig för att du sliter hårdare och någon finare plats i himlen får man tyvärr inte heller" Hur kunde han veta? Jag satte mig ned och lyssnade på vad han hade att säga och jag förstod ganska snart att den här mannen visste precis vad han pratade om.
Några ord var allt jag behövde. Någon som hade sett min kämparglöd i arbetet jag gjorde. Någon som insett att jag snart skulle stå i väggen om jag fortsatte i samma tempo. Någon som säkert, en gång i tiden, själv varit där. /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar