Hur ska jag se på dig? Jag försöker att vara som vanligt. Lyssna när du behöver, trösta vid rätt tillfälle och prata om annat i vardagen. Men hur vet jag att det är rätt? Hur vet jag att det jag gör räcker till? Kanske finns det inget rätt, inte heller något fel. Jag känner mig otillräcklig även om jag säkert räcker alldeles perfekt.
"Jag har sett hur den där skiten alltid tär på dig
Jag kommer kriga för din skull och finnas där för dig
När du stupar nästa gång så vill jag bära dig,
låt mig vara din soldat" /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar