Nästa år kan bli bättre,

Det är sista dagen på 2012 och jag är nöjd över det år som gått.

Jag är också glad eftersom att jag vet att nästa år kan bli bättre. 

Det här ska komma att bli vårt år. Jag känner det på mig. /Elin

Bh är nödvändigt ont,

Jag blir lika irriterad varje gång det är dags att köpa en ny bh. Jag letar och provar minst tio gånger om för att sedan konstatera att denna inte heller är bra för min passform. Så står jag där och känner mig som en light variant av en mjölkko, igen. Expediten visar mig till de bh:ar som finns i rätt storlek och vips förvandlades underkläder från något sexigt till ett nödvändigt ont. Genast börjar jag bocka av vilka jag sett i mammas garderob samt vilka utav dom jag spänner på de damer jag vårdar varje dag.

Det måste vara ett straff. Har man inte Barbiebröst ska man heller inte få bära fina underkläder. Jag lider med er som inte kan köpa bh:ar för 98 kronor på HM, för jag är en utav dem. Jag vet hur det känns att behöva dra på sig det plagg jag som tonåring skrattade åt för att jag inte förstod. Förstod att det en dag skulle finnas i min garderob. /Elin

Om du lämnade mig,

Det är en sån där dag då ingenting hjälper.
En dag då jag inte ens kan älska mig själv.
Men vet ni vad? Det kan bli bättre, snart.

"Jag skulle kunna leva utan den där blicken som får mig ur balans. Jag skulle sakna den där stunden som vi har när vi till slut har blivit sams. Jag kanske skulle söka upp kontakter som jag tappat som jag varit med förut nånstans. Jag antar det finns nån du skulle ringa om jag inte fanns" /Elin

Väljer hemmakvällen,

Det är fredag och en ledig helg syns till. 

De flesta jag känner hade valt en utgång. 

Men inte jag. Inte idag. Jag vill varva ner. 

Jag väljer hemmakväll och börjar brodera. /Elin

Vill bli en mysig tant,

Under julveckan finns en oskriven regel som innebär att det är lördag hela veckan. Ät så mycket du vill! Nästan varenda människa jag besökt äger minst en chokladask. Såklart vill alla bjuda och det känns oförskämt att säga nej. Ibland går det bra att smussla ner biten i fickan eller behålla den i handen men ibland liksom står människan som bjudit och tittar tills du tagit sista tuggan och svalt. Tänk om jag blir en sån tant!

Att bli gammal är något som känns jobbigt för mig, sedan jag började jobba inom äldreomsorgen. Och vet ni varför? Jag ser så otroligt mycket ensamhet. Så overkligt mycket fattigdom. Vissa människor har inte ens någon att dela julafton eller nyårsafton med. Andra har inte råd att fylla på i kylskåpet som ekar tomt. Och det är hemskt. För det här är människor som precis som du och jag, kämpat dag ut och dag in för sitt land.

Men så finns det guldstunder. Det är tillfället då jag kan se så obeskrivligt mycket kärlek flöda ett hem. Jag träffar par som delat hela sina liv ihop och fortfarande gnabbas och skämtar, med lika mycket kärlek i tonen som då. En sån tant vill jag bli. /Elin

Det finns flera idioter,

Min farmor sa alltid att det finns människor till allt. Flertalet gånger har jag insett att hon satte ord på något som tidigare enbart passerat som en tanke i mitt huvud. Nu är detta något som gnager i mig. Mänskligheten har personligen bevisat för mig att det finns människor till allt. Människor som enbart är ute efter att såra, förstöra, trycka ner lite mer än möjligt. Ni gör mig besviken men mest av allt förbannad, så inåt helvete förbannad.

Det är fegt att ta upp saker och ting som sägs ha skett för mer än 18 månader sen. Fegt och väldigt töntigt. Jag tror mig veta varför. Det grundar i en avundsjuka för att jag och Johan har det bättre än vad ni någonsin har haft. /Elin

En hög chokladtomtar,

När jag var liten, var den här dagen en utav de bästa jag visste. Hela förmiddagen satt jag och beundrade de julklappar jag fått. Satt i ett hus där allt kändes lugnt, som någon slags bakfylla av en kärleksfull jul. Allting var så otroligt bra.

Idag ser läget annorlunda ut. Jag beundrar inte mina julklappar flera dagar efteråt, jag hade heller ingen sovmorgon då plikten kallat. Men fortfarande är jag bakfull på kärlek. Kärlek och en hel hög med chokladtomtar. /Elin

Var inte den andra lik,

Allt har förändrats. Den här julen har inte varit någon annan lik. 
Det handlar om utgångsläget tror jag. Utgångsläge och inställning. 
Min inställning till julen har varit positiv och utgångsläget perfekt. /Elin

Brinner en låga klar,

Det är dan före dopparedan. Julskinkan är griljerad och uppesittarkvällen har dragit igång. Imorgon ska vi ta oss mellan flera olika ställen där kärleken förhoppningsvis flödar. Och för alla dom som inte kan delta brinner ljusen i vår lägenhet.

"Och jag vill tända en stjärna till
Den som har frusit
Och gått vill i världen
För den som inte finns hos oss
Tänder vi nu ett bloss
Brinner en låga klar
Kom hit, här är den" /Elin

Inatt så såg jag svart,

Var till läkaren igår och fick ett nytt och starkare penicillin mot den återkommande infektionen. Skitbra tänkte jag och tryckte i mig kuren under dagen. Problemet var bara att jag inte tålde den sorten, vilket resulterade i en kväll och natt av illamående, kallsvettningar och spyor. Det var säkert jättebra för den vätskebrist han också påstod att jag hade.

Efter en natt då jag trott att jag skulle få möta döden, vet jag istället vilken underbar pojkvän jag har. Hela natten fanns han där, som alla andra gånger. Han sprang med spyhinkar och saftglas, hjälpte mig till toaletten och gav mig lugnande kommentarer.

Han har bevisat för mig att jag delar mitt liv med helt rätt person.
Och att han en dag, någongång, blir den bästa pappan i världen. /Elin

Lika chockade nu i år,

Storstädning av lägenheten och att klä julgranen blev min uppgift för dagen. Tycker nog att jag lyckades ganska bra, om jag nu får säga det själv! När min andra halva kom hem blev det en vända till stan och Gud så mycket folk!

Alla verkar lika chockade och stressade över det varje år.
Men då ska jag ge er ett råd. Det blir en jul nästa år också. /Elin

Gränsen är nog nådd,

Gick hem från jobbet idag och blir hemma imorgon också.
Har fått en läkartid också för att se om karusellen är igång, igen. 
Kroppen tar stryk, det är bara så. Det finns en gräns, snart nådd. /Elin

Har inte orkat sakna,

Jag tror att jag har glömt bort att sakna. Eller har jag bara lärt mig leva med det? Kanske har jag inte hunnit sakna eller helt enkelt inte orkat?

Jag känner mig dum. Hur kunde jag glömma bort att min egen farmor inte längre är vid livet? Denna förnekelse har gjort att jag inte varit vid graven på flera veckor. Graven där min farmor ligger medan mitt liv knallar vidare. För ett tag sen trodde jag inte att det skulle kunna vara möjligt, nu vet jag att så inte är fallet.

Mitt liv går vidare. Min farmor finns inte.
Men hon har funnits. Och det är huvudsaken. /Elin

                    

Det är ingen big deal,

Det ska bli väldigt skönt att vara ledig imorgon efter 9 dagar i sträck innanför jobbets väggar. Jag tyckte väll att det var ovanligt trögt att gå upp morse, inte konstigt det! Men imorgon ska bli min dag. Jag har endast en tid på företagshälsan att passa, resterande timmar är jag fri. Fri att göra precis vad jag vill. Kanske kan det bli en shoppingrunda, för det är jag faktiskt värd!

Jag har jobbat 9 dagar i sträck. Ingen big deal tänker ni.

Men helt ärligt. Jag är riktigt stolt över mig själv. /Elin

Gemenskapens dag,

Om en vecka är det julafton och den dag på året vi spenderar mest tid i en bil. Vi behöver sammanlagt åka till minst 4 ställen för att få träffa bådas släktingar. Så därför sitter jag mer än gärna i en bil, om det är vad som krävs för att få ett kärt återseende.

"Nu är det jul igen och alla ljusen tindrar.
Snögubbar överallt och lyktor i varje park.
Mot den bitande kylan får vi julklappar som lindrar.
Aldrig på året är gemenskapen så stark” /Elin

En väldigt fin förfrågan,

Jag har fått en utav de finaste frågorna en människa kan få.
En fråga som innebär otroligt mycket tillit och ett ansvar.
Frågan var om jag ville bli gudmor åt min lillasyster Alva.

Och självklart, du underbara lilla liv,
lovar jag att göra allt som står i min makt
för att du ska få ett så bra liv som möjligt. /Elin

Början på resten av vi,

I ett år har du och jag varit vi.
Jag har älskat dig, så oändligt.
Jag har behövt dig mer än nån.

Och jag har förstått att det här bara är en del.
Ett år var bara början på resten av våra liv. /Elin

Inga flera jobbkvällar,

Efter ett samtal med en förstående chef, kom vi överens om att jag inte ska jobba kväll på ett tag. Det bästa just nu är att ta en dag i taget. Och ja, kära medmänniskor, jag erkänner mig svag. Att jag inte ens kan klara av mitt jobb som jag hela tiden trivts så bra med, känns hårt.

Nej slut på nedtryckande av eget personvärde.
Det är absolut inte något jag behöver mer utav. 
En dag i taget. Ett andetag, ett steg. Det går. /Elin

Ska ha bäst inställning,

På vägen hem efter en lång och tråkig APT kände jag ändå, fy tusan va jag trivs med mitt jobb! Vet inte varför jag plötsligt blev så glad men jag fick sån lust att jobba.

Så jag har bestämt mig. Imorgon går jag på min jobbhelg som fortsätter tills på tisdag och jag ska ha den bästa inställningen utav oss alla. Det är mitt mål. /Elin

Tystnad går ej att ta på,

Det är något speciellt med lucia, ett annorlunda slags lugn.
Det går nästan att ta på stämningen som inte kan beskrivas.

Annat var det när jag gick i skolan och deltog i nått luciatåg.
Linnet skulle vara struket, håret fixat och sångerna inövade.
Då var hela morgonen en nervositet som sinade ut med tiden.

Med tiden har jag lärt mig att våga möta lugnet och tystnaden.
Men hur mycket jag än lärt mig, går den inte att beskrivas. /Elin

Ni som upplevt det vet,

Julbord och bowling med jobbet blev kvällens sysselsättning.

Jag fick skratta ett X antal gånger men ändå gnager känslorna.

Dom där känslorna som för ett år sedan tog all lust och energi. 

Känslan av att se ut som ett moster. Lång, tjock och allmänt klumpig.

Känslan av att alla andra kan se min svaghet. Dem glor ihjäl sig snart. 

Känslan av att vara helt felplacerad. Jag är en grå prick på färgat blad.

Det går inte att beskriva och framför allt inte att förstå, om man inte upplevt de själv. Och alla ni som gjort det, vet att man inte ens önskar den sin fiende. /Elin

Tänker inför Alvas dop,

Jag håller på att tänka ut ett tal till lillasyster Alvas dop.

Det är svårt att få ner all min kärlek på bara några rader.

Jag försöker tänka ut det viktigaste. Det hon måste höra. 

Kommer ganska snart på ett mening. Allting har sin tid.

"Varför längtar du till den dag då du ska fylla sju

Varför skynda på när den tiden snart är här ändå

& det liv som du har, alla tusentals dar passerar på ett litet kick

Så mens ditt hjärta slår an, passa på om du kan, fånga varje ögonblick

Första gången som du ska hålla nån i hand

Första gången som du ska kyssa någon man

Första gången som du är riktigt kär

Snart är den dagen här

Första gången som du ska falla ner i gråt

Första gången som du ska tigga om förlåt

Första gången som du är hopplöst kär" /Elin

Bara av en fel frukost,

Strömlösa söndag skulle jag vilja döpa den här dagen till!
Ingen el och ingen värme i lägenheten under förmiddagen.

Vips så förstår jag helt plötsligt hur bortskämda vi faktiskt är.
Jag skulle koka gröt till frukost men spisen fungerade ju inte.
Trångsynt som jag är resulterade det hela i ingen frukost alls.

Och jag skäms nästan över att säga det. 
Resten av dagen blev näst intill förstörd.
Bara för att jag fick äta en annan frukost. /Elin

Världens bästa rasister,

Jag undrar verkligen vart världen är på väg. När jag var liten firades alla skolavslutningar, sommar som jul, i kyrkan. Vi gjorde julkrubbor med jesusbarnet inför jul och tränade infört vårt luciatåg. I det där luciatåget skulle det finnas en lucia, några tärnor, ett par tomtar och stjärngossar samt 3 pepparkaksgubbar.

Idag får barnen inte ens höra talas om kyrkan eller julsånger. Dem får inte längre träna till något luciatåg och om de är tillåtet får detta luciatåg inte innehålla pepparkaksgubbar för nu har det helt plötsligt blivit rasistiskt. 

Då kan jag inte låta bli att fråga, har ni någon gång tänkt på en neger när ni sett pepparkaksgubbarna som alla bråkar om att få vara? Nej exakt, och det har inte era barn heller! Vi vuxna är värre än barnen. Hur många barn tror ni inte kommer att ifrågasätta vart pepparkaksgubbarna är? Vad svarar ni då? 

Vart jag vill komma är att det är vuxna som ger barnen tankar dem själva aldrig kommit på. Ni ger ert barn möjligheten att bli världens bästa rasist. Bra va? /Elin

Slår klackarna i taket,

Johan är på julbord och jag ligger i sängen och laddar för en utgång med järngänget som orkar fortsätta efter julfesten. Personligen är jag inte så taggad som jag hade kunnat vara. Men det blir nog bra ändå, som alltid.

Klackarna (som jag ännu inte äger) slår vi i taket. 
Så säger jag, skål. Botten upp och resten i håret. /Elin

Jag har att bry mig om,

Det är svårt att tänka att det bara är ett jobb, när man jobbar med människor. Det är också svårt att lägga sina personliga åsikter åt sidan men framför allt känslorna. Jag är också en människa som tycker och känner. Idag har jag känt otroligt mycket. Mer än vad jag någonsin trodde att jag kunde känna för en, tidigare, främmande människa.

"Då förstår jag vem jag är och varför jag är här. Och jag kan se jag är en del av mer, än min historia av en oändlighet. Just i denna stund, då blir jag påmind om hur mycket jag har att bry mig om" /Elin

Har världens snökaos,

Jisses vilket snökaos, har aldrig sett på maken! På vägen hem från jobbet körde jag fast sisådär en fyra gånger, lika förtvivlad varje gång. Med en panik som kom från klar himmel började jag gråta och febrilt lägga i alla växlar som gick att lägga i, ungefär. När inget verkade fungera började jag gunga, där jag satt i sätet. Som om att en juckrörelse skulle ta mig loss.. Hur som helst, nu är jag hemma! På upptining skulle man kunna säga, nu när vi för en gångs skull har lite värme i lägenheten.

Adventsstärnan lyser i fönstret och stearinljusen glimmar i lyktorna.
Julsångerna går varma på spotify och jag nynnar med i refrängerna. 
Det här är allt. Längtan, väntan, tro, hopp och en jävla massa kärlek. /Elin

Aldrig längtat så förut,

Jag har försökt att hålla mig. Tänkt att nej, i år ska jag vara vuxen nog. Men icke. Idag föll jag dit, kunde inte hålla mig längre. För det blir faktiskt ingen riktig julkänsla utan chokladkalender! Så jag köpte en varsin och därmed kan väntan på julen börja.

Det där med att man längtar mera till julen när man har någon att dela den med, stämmer in på mig. Jag har aldrig längtat så mycket till julen förut. Inte ens när jag var mindre och önskade mig en babyborn eller Nokia 3310. /Elin

See heaven's got a plan,

Det har varit ett par tuffa dagar. Jag gråter av lycka, jag gråter av sorg. Ja, ni hör att min stackars sambo inte har det så lätt just nu. Men han finns där för mig ändå. Håller om och tröstar lika mycket den tionde gången som den första på en dag.

Jag oroar mig. Tänker och planerar kanske för mycket.
Borde nog bara låta det vara, bli som det blir. Let it be.
Göra allt det och lita på att någon där uppe har en plan.

"Don’t you worry, don’t you worry child

See heaven’s got a plan for you

Don’t you worry, don’t you worry now" /Elin

Bara en bland miljoner,

Jag bär på delade känslor och tankar fastän jag bara borde känna lycka. Det gör jag, för eran skull. Så mycket lycka att själen min blir avundsjuk och börjar oroa sig på något konstigt sätt. Helt plötsligt känner jag mig så ensam, trots att jag ligger och lyssnar på snarkningarna av världens finaste människa. Andas in, andas ut, snälla sluta aldrig. För jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor.


"Jag är bara en bland
miljoner som längtar
jag vet, tro mig, jag vet" /Elin

Nu har vi jul i vårt hus,

Sent under kvällen sprack min längtan och jag kunde inte hålla mig ifrån att julpynta. Det lilla vi hade räckte gott till att få lite stämning här hemma. Stjärnor, blommor, ljuslyktor och gardiner med texten "God jul" är nu på plats.

Jag tror verkligen att det blir som gardinen förmedlar. 
Om inte annat hoppas jag, på en riktigt god jul. /Elin