Två personer har frågat mig om hur jag mår. "Hur mår du mitt i allt det här?"
Jag?! Jag mår bra. Herregud, jag är glad. Har inte tid att vara svag. Städa, tvätta, trösta, mata, byta blöjor, kramas, handla, diska, gå ut med sopor och det viktigaste av allt: bara vara nära. Jag leker superwomen och jag klarar mig ganska bra.
Men jag känner mig otillräcklig.
Mot sorg hjälper faktiskt bara sorg.
Och det gör så inåt helvete ont i mig
att veta hur ont det måste göra i dig. /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar