Det är slut på helvete,

Idag är jag en dålig mamma. En mamma som inte har tålamod. Astrid har fått för sig att hon hatar att åka både vagn och bil. Helst av allt vill hon bli buren på och få möjlighet att se sig om. Men inte ens det har funkat idag. Hon är orolig i kroppen och vägrar somna. Sammanlagt har det blivit 40 minuters sömn, för hennes del, sedan vi klev upp klockan sju imorse. Misstänker att det kan vara tänder som spökar då hon blir ganska lugn när jag smörjer in tandköttet.

Jag önskar att jag hade samma tålamod som förut. Det är liksom som om att hennes skrik river upp "gamla minnen" När hon blir missnöjd och protesterar får jag genast ett ångest-påslag och tänker: "Jaha, då var det dags igen. Nu har koliken återvänt. Hur gör vi nu då?!" Hoppas att det ger sig så småningom. Jag menar, alla barn kan vara missnöjda utan att ha eller ha haft kolik. Men jag är nog ganska hjärntvättad för tillfället. Har svårt att minnas vad jag gjort mer än kolik-åtgärder de senaste tre månaderna.

Men det är slut nu Elin. Helvetestiden är över.

Och du får obegränsat med kärlek tillbaka. /Elin