Efter att ha jobbat mellan 12 och 21 gick jag hem och bara tog det lugnt. Tittade på P.S I love you för typ 4:e gången. Jag är ingen film människa, inte alls. Men dem filmerna jag gillar skulle jag kunna titta på 10 gånger om. Tänk att få vara med i en film. Det vore coolt. Jag hade det som dröm en gång. Att vara med i film eller spela teater. Stå på en scen. Alla blickar mot mig. Få bjuda på mig själv, vara lite av någon jag inte är. Få möjligheten att göra en helt ny Elin för en stund. Fast då är det ju inte Elin. Jag spelade teater förut. Hade möjligheten att göra allt det där. Och jag gjorde det, jag njöt utav varje minut. Tills mina komplex blev för stora. Drömmarna raserades och verkligheten knackade på dörren.
"Nu är det drömmar, förr var det verklighet. Nu är det drömmar som bara jag vet. Åh jag vill tillbaka nu, till där jag var förut" /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar