Imorgon är det dags för den lilla extra käkoperationen. Jag har tvekat hela dagen. Mamma har ringt och pratat med dem. Jag kan inte få sövning, för en sådan måste minsann förberedas.. ÅH! Jag blir galen. Ska jag ligga där vaken och höra hur dem borrar bort plattan från min käke.. Käkkirurgen tyckte iaf att jag skulle komma in dit i morgon. Så får vi se om han har någon bra deal. Annars får jag snällt ligga där. Skaka som ett litet löv av ren spänning.
Imorgon blir det 6:e gången jag lägger mig under kniven hos käkkirurgen.
*En extra tand i gommen togs bort under sövning.
*En annan tand togs bort med lokalbedövning.
*En visdomstand togs bort med lokalbedövning.
*Två visdomständer togs bort med lokalbedövning.
*Käkoperationen under sövning, såklart.
*Och imorgon blir det den lilla extra käkoperationen.
Efter alla dessa gånger börjar jag bli ganska trött. Utmattad psykiskt Jag vill inte ge upp men jag orkar liksom inte. Är det värt allt det här? En fråga som snurrat hela dagarna dem senaste dygnen. Kommer jag någonsin bli som jag alltid velat?
"All that I am. All that I ever was" /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar