Tiden går. Sakta men ändå så långsamt. Det känns ju som jätte länge sen jag låg på sjukhuset helt nyopererad. Men ändå inte. Det mesta är bra, men känseln och lite ömhet på högersidan är kvar. det var ju borta ett tag så kom det tillbaka och nu känner jag inte om jag dreglar igen. Inte så kul såhär, 17 veckor efter operation. Hade det inte varit för den där krocken en månad efter operation hade jag nog varit så gott som helt läkt nu.
Men trots operationen har jag spegel mornar och äckliga dagar. Håret är inte bra idag. Mitt ansikte är fult. Magen är fet. Jag är för lång. Allting bara snurrar. Så negativa tankar om sig själv borde inte få finnas. Jag vill kunna tycka om mig själv, men jag kan bara inte det. Hur svårt kan det vara?
"Jag kan va ärlig, jag kan va härlig
Jag kan va bättre än bra
Hur svårt kan de va?" /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar