Våren är här och solen står för färgskalan utanför fönstret. Tillvaron ljusnar och med den så även min själ. Jag kan känna mig glad, på riktigt. Jag kan även vara tacksam över små saker, igen. Det tar tid att hitta sin plats i ett liv som just förändrats och inte längre bara handlar om en själv.
Plötsligt fick jag sätta någon annans behov framför mina egna.
Och det om någonting är kärlek. Utan någon som helst gräns. /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar