Det är ganska intressant hur vi fungerar som människor. Jag är en av alla dom som måste ha något att se fram emot, för tillfället är det påsken och varför vet jag inte. Gillar inte ens färgen gul..
Hur som helst vet jag att jag är ledig imorgon och vad händer med mig under eftermiddagen idag? Jo, allt känns extra bra. Jag cyklar i alldeles för många minus, joggar upp i trapporna med tio ton kläder och kommer hem till någon eller några som är i behov av hjälp och det är inte ens jobbigt! Inte ens de där spydiga kommentarerna av någon som är på helt fel arbetsplats svider.
Jag vet inte vad som hänt med mig, vad det är som gör att det rinner av mig. Kanske har jag äntligen insett att vissa saker inte är värda att lyssna på eller så har jag helt enkelt stängt av. Huvudsaken är att det inte rör mig ryggen. /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar