För två år sen trodde jag att jag skulle skriva att idag är års-dagen som förändrade mitt liv negativt. Jag fick höra något jag aldrig hade kunnat föreställa mig. Mina föräldrar skulle skiljas, eller bo på två ställen som det så fint kallades.
Idag, två år senare bor min mamma i en lägenhet. Min pappa har ett nytt liv med en ny tjej. Dom har ett nytt hus, en ny katt, ett nyfött barn och nya vigselringar på fingrarna. Allting är nytt och tro mig, det har gjort ont. Ont som fan.
Men vet ni? Det gör ingenting, för i allt det här nya kan jag se en lycka. Det är den som räknas, lyckan i ögonen hos dom som tillhör min kärnfamilj. Den lycka jag aldrig trodde skulle kunna finnas igen, den finns där. Trots allt. /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar