Tänk så mycket skitsnack som egentligen existerar. På jobbet. I skolan. På centrum. I bussar och tåg. Det räcker med att någon lämnar rummet för att snacket ska få sin startsignal. Vad fan är det vi människor håller på med? Vi snackar så illa om våra medmänniskor, att vi borde skämmas. Kanske också ta en titt på oss själva och se att vi inte heller är så jävla perfekta som vi tror.
Något som är ännu värre är vår otroliga falskhet. Vi snackar om en person ena stunden och andra stunden står vi med just den personen och skrattar eller i bästa fall snackar om någon annan. Det är som om att skitsnacket blir en utväg, ett samtalsämne när alla andra tagit slut. Och det är så fel som det kan bli!
Men okej hörrni. Om vi alla tänker efter nu, jag också. Borde vi inte försöka att bli lite bättre medmänniskor. Det är ju trots allt vi tillsammans som gör en ny morgondag. Utan just dig eller dig så skulle det inte se likadant ut.
"Come on boys come on girls
In this crazy, crazy world
You’re the diamonds, you’re the pearls
Let’s make a new tomorrow, today" /Elin
du skrev exakt vad jag tänkte!!!
SvaraRadera