Ibland bara rasar min värld. Upp som en sol, ner som en pannkaka. Läskigt hur fort det går därimellan. Var ledig idag. Men har fått 2 IG varningar. Jag som aldrig ens sett en IG varning förut.. Betygen ser rätt körda ut, pratade med min mentor. Det är sjukt. Bara för att jag missade mycket när jag var SJUKSKRIVEN. Jag hade alltså giltiga skäl till att vara borta. När jag låg hemma och mådde dåligt efter operation hade jag fått ett mejl från min matte lärare om att jag måste komma på MatteB lektionerna. HUR i hela helvete, ursäkta uttrycket, kan man vara så oempatisk?! Jag kämpade mig till skolan så snart jag orkade, med tanke på att det krävs lite kraft för att ta sig både dit och hem också. Idag ångrar jag allt. Verkligen allt. Det bara faller.
En dag som denna är det svårt att se något slags ljus. Men så kommer jag till KU. Möter några få människor, som utan att veta om det totalt förändrar min dag. Kvällen slutar med att jag sitter och skrattar. För ett ögonblick får jag släppa allt som heter skola och krav. Jag lever i nuet och jag ska klara det här. Och du ska inte få trycka ner mig. /Elin
skit i honom! ett BM är vad han är;);)
SvaraRadera