Att möta världen,

Jag har haft en effektiv måndag! Jobb, möte, shopping och tvättstuga. Jo, jag kan om jag vill! Imorgon väntar ettårskalas för lillasyster. Ungen blir redan ett år! Tiden går så fort, samtidigt känns det som mer än 2 år sedan vi var barnvakt åt Agnes i väntan på att Alva skulle möta världen.

Uttrycket "möta världen" låter mycket större än att födas. För man lever ju redan i magen, fast i en bubbla på något vis. När allt är färdigt och utvecklat ska människan som vägs i gram ut på nya äventyr. Komma ut ur bubblan och möta världen för att leva ett liv.

Detta måste vara den vackraste process som finns.
Det är den process då naturens gång är ett mirakel. /Elin

Totalt utmattad,

Jag har i stort sett sovit 23 timmar rakt av!

Endast vaknat för toabesök och intag av mat.

Att något ämne fattas i kroppen är glasklart. 

Min hästvecka börjar ju imorgon.

Jag är nervös för att inte klara det.

Inte stå ut med pressen det kräver. /Elin

Min fiskekarriär,

Steg upp före tuppen för att åka och fiska med Johans jobb. 8 minuter efter start drog jag upp min första regnbåge, någonsin. Tror nog att gula gummistövlar och rosa fiskespö levererar! Dagen slutade med att jag fick upp totalt två stycken och Johan lika så. Tror det sved i ögonen att vi låg lika med tanke på att min fiskekarriär bara börjat!

Innan vi bänkade oss halvt döda på soffan åkte vi till pappa för att fira Alva i förskott. Lillskrutten fyller hela ett år på tisdag! Det firade hon med att äta tårta med sked helt själv, så duktig så.

Tiden går så fruktansvärt fort. Att jag fått äran att få så små systrar att kunna följa steg för steg, är något jag inte skulle byta ut mot något annat. /Elin

Helt vanlig kväll,

Tvättmaskinen snurrar och jag halvsover på soffan, som vilken annan dag som helst. Johan är och fixar något med bilen (fråga mig inte vad) och har lovat att ha med sig mat när han kommer hem. Jag ligger här som en padda och har införskaffat godis till kvällen (som för min del kommer att bli kort) Förhoppningsvis orkar jag titta på halva idol iallafall.

För övrigt verkar hösten dundra på med en väldig fart.
Våt asfalt, kalla morgnar och levande ljus är ett faktum. /Elin

Klippa itu kläder,

Så mycket som irriterar mig eller helt ärligt, gör mig riktigt ledsen.
Små saker som att inte få ett svar i chatten eller vita lögner i ansiktet gör mig så otroligt besviken. Skyll inte på att du inte sett, jag kan se att det är markerat som läst. Skyll inte på att sanningen sårar, jag gråter hellre än ler åt lögnen.

Men det är dumt att tjata om negativa saker, det blir inte bättre.
Därför till något positivt. Något som är under ständig förändring.
Jag har aldrig varit så glad över att behöva klippa sönder kläder. /Elin

Känslor av varje,

Jag är förvirrad och lite förväntansfull. Vi har varit och kikat på ett hus inom släkten. Vi kan få det billigt men det krävs renovering och ombonad för att få det till vårat. Som sagt, priset av hus och renovering är ingen summa vi kommer förlora men kommer vi att orka? Kommer vi stå ut med att bo i kaos, orka renovera hela huset och isåfall när blir det? Hur fort kan dem hitta något annat boende och när kan vi komma in?

Ja, jag är väldigt förvirrad. Liksom delad.
Vill bara att det ska bli bra, exat just nu. /Elin

Boken om livet,

Det här borde bli en bra vecka. Lön imorgon, något att göra varje dag och sedan en ledig helg. Det är som bäddat för att ligga så att säga. Eller som gjort för att må bra, vilket uttryck man nu tycker låter trevligast.

För övrigt har vi varit till banken idag. Det liksom står still men rusar framåt, ja det låter konstigt och det är precis vad det är. Ibland känner jag mig inte redo för att vara vuxen medan jag andra dagar inser att mitt vuxna liv är det bästa jag upplevt.

För varje dag som går, varje steg vi tar skrivs en ny sida.
En sida i boken om livet. Livet som jag valde att leva. /Elin

Blir för mycket,

Jag borde förstå att det gått för långt, att det är dags att sätta en gräns när tårarna rinner hela vägen hem för att sedan bli någon slags flod på Johans axel. I takt med att floden torkade blev även mitt humör bättre. Han är ju för bra, min sambo!

Efter att ha haft besök av Jeanette somnade jag gott men vaknade vid 3 av att jag drömt om jobbet. Detta är mitt nuvarande tillstånd, jag ligger i vår dubbelsäng och tänker. Tänker på allt jag inte ska tänka på och hoppas att det snart blir bra.

Jag tror att det har gått för långt, hela grejen.
Nog för att jobbet kan vara bra på många sätt.
Men dom är fanimig inte värda mina tårar. /Elin

Vi kan käka allt,

Imorgon är en ny vecka och då ska vi ta nya tag! Så tänkte jag alltid för några år sedan. Jag hade en tendens att se varje måndag som ett nytt försök till att inte äta godis. Men det blev mer en psykisk grej. Bara för att jag visste att jag inte skulle eller inte fick så brast det varje tisdag eller i bästa fall onsdag igen. Sådan karaktär har jag.

Idag vet jag bättre. Idag har jag lärt mig att inte sätta sådana tokiga krav.
Nu vet jag att vi bara lever en gång. Och vi kan äta allt, men inte alltid. /Elin

Jag och ängeln,

Jag har sängen för mig själv. Breder ut mig riktigt och bara myser. Det är mjukt och lagom gosigt. Jag har legat vaken länge men har ingen brådska med att gå upp. Kikar på Ipaden och lyssnar på den just nu finaste låten jag vet. Någon gång emellanåt svämmar känslorna över, men jag kan inte sluta lyssna. Jag och ängeln i rummet.

"Det bor en ängel i mitt rum

hon har sitt bo ovanför mitt huvud
hon gör mej lugn
och hon viskar till mej
allt det jag säger dej

Det bor en annan i min kropp

hon har den vackraste av själar

hon är kärlek och hopp
och hon berättar för dej
hur mycket jag älskar dej" /Elin

Nå efterlängtat,

Äntligen helg! För att inse det och komma ner i varv tog jag ett vart bad omringad av tända ljus. Fick i mig korv med mos innan jag somnade då klockan inte ens blivit dags för idol. Vaknade vid genomgången och undrar vad det är för icke talanghavande killar som kommit med. Så nu ska jag stänga mina små igen och inte kliva upp är Johans klocka ringer.

Vad morgondagen har att erbjuda återstår att se.
Men om vi tar en stund i taget blir det nog perfekt. /Elin

Jag blev viktig,

Några timmar på stan med en av mina kunder stod på schemat. När vi satt i väntrummet hos läkaren rullade "Malou efter tio" på tv:n framför oss. Det pratades om sorg och relationer. En man hade mist sin fru. Han förklarade att deras relation blev mer än bara makar, dem blev även bästa vänner. Och så säger han: "En vän är någon som vet allt om dig och fortfarande är din vän"

Helt plötsligt vänder sig min kund om och säger: "Det är du för mig!" Hon såg mig som sin bästa vän och för en stund kände jag mig mer viktig än någonsin. /Elin

Tills vi förlorat,

Varför träffar man inte släkten oftare?! Vi var och firade min mormor idag. Det konstaterades att jag inte varit hos min moster sen i januari. Jag har inte hälsat på mormor och morfar sedan i våras och min mamma har jag inte träffat på 2 veckor. Dagarna bara går och alla är så upptagna med sitt! Det är så verkligheten ser ut.

Vi inser inte vad vi faktiskt har, 
tills den dagen vi förlorat det. /Elin

Extra lång dag,

Effektivare tjej får man leta efter! Startade dagen med ett läkarbesök, handlade blommor till hemmet som en belöning.. Fick spontanbesök av lillebror och tog en kvällstur med båten. Dagen har varit lång, vilket känns behagligt.

Vissa dagar känns långa medans andra springer fram.
Jag är tacksam för att det är så. Det behöver variera. /Elin

Bara en reserv,

Ska jag bli den man går till när alla andra är upptagna eller när öppna förskolan är stängd? Är jag hon som bara är dryg när hon hör av sig i hopp om att ni ska göra detsamma? Ska jag bli hon man träffar på en lunch bara för att man måste? Eller är jag redan hon man vill ska gå direkt efter kaffet? Ska jag hamna i landet ingenstans för att jag inte är en festande singel? Eller blir jag bortglömd i samtalet för att jag aldrig haft ett barn vid mitt bröst?

Jag undrar bara. Undrar från djupet av mitt hjärta.
Undrar hur ni skulle känna om ni vore som jag. /Elin

Ofarligt mörker,

Jag kan lova att man inte är kaxig när man far fram på en attendocykel klockan tjugoett en regnig höstkväll. Hua så obehagligt! För att inte skrämma upp mig själv mera när jag cyklade i mörkret började jag tänka på bra texter och skön musik. Från ingenstans kom texten upp i huvudet, den där texten jag läst i någon kyrklig bok för barn eller liknande. Och den stämmer ju så bra! Jag menar, vad finns det att vara rädd för? Bortsett från våldtäktsmän och vilda djur är inte själva mörkret i sig farligt. 

"Var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där.
Vi ser ju inga stjärnor där inte mörkret är" 

Så jag upprepade texten åtskilliga gånger för mig själv.
Upprepade och cyklade vidare, lite modigare än förut. /Elin

Ny musiksmak,

Som den kvinna jag har inom mig är jag sådär otroligt grubblande. Johan visade mig låt häromdagen som han gillade. Den tillhörde liksom inte alls hans musiksmak! Jag frågade om han menade texten men nej, den hade han inte lyssnat på. Det är här kvinnan i mig kommer in i bilden. Jag tror fortfarande att han menade texten! Det var bara ett sätt för honom att tala om hur svår jag är att leva med i dessa tider. Holy grail, ja det är nog exakt vad det är.

"And baby, it's amazing I'm in this maze with you 

I just can't crack your code 

One day you screaming you love me loud 

The next day you're so cold 

One day you're here, one day you're there, one day you care 

You're so unfair, sipping from your cup 'til it runneth over, Holy Grail" /Elin

Ännu ingen otur,

Fredagen den 13:e och än har jag inte haft någon otur!

Johan är inne i stan och roar sig genom att fukta strupen. Själv har jag precis tryckt i mig en kycklingsallad från pizzerian och nu stirrar godisskålarna på mig.. Med täcke och kudde framför tv:n håller jag mig nog inte vaken länge till. 

Men det gör ju ingenting.

Ikväll är lägenheten min. /Elin

Åt frukostbuffe,

Då vi båda legat vakna sedan kvart över fyra imorse, läs natt, gjorde vi oss i ordning och åkte in till stan för att äta frukostbuffe så snart dom öppnat. Därefter åkte vi hem igen och fortsatte sova eftersom att jag var ledig idag. Mysigt!

Nu har Johan precis åkt till jobbet och jag ska ta cykeln för att göra ett besök. Vad dagen eller mer har att erbjuda är ännu ovisst. Jag hoppas på sömn. /Elin

Längtar till hus,

För att hålla mitt, än så länge, goda humör uppe ägnade jag kvällen åt att pyssla och flytta runt små saker här hemma. (Sånna där förändringar min sambo inte la märke till när han kom hem) men nu vill jag flytta! Hitta den där perfekta lägenheten eller det mysiga huset och börja inreda. Jag känner att vi inte riktigt får plats såhär. Jag vill ha utrymme för att bona om och inreda, köpa nytt och sånt vi ännu inte har.

Det kommer. Vår tid blir av.
Inte nu, snart. Väldigt snart. /Elin

Ser vacker höst,

För första gången på mina 21 år insåg jag hur otroligt vacker hösten är. Jag cyklade i ett halvduggande längs cykelbanan som var omsluten av träd i alla dess färger. När hann detta hända, när blev björken gul i toppen? När började löven dansa på marken?

Under förmiddagen satt jag hos en kund. Vi tittade ut genom fönstret och i en vindpust föll fler löv dansande ner mot det våta gräset. Och där någonstans kom verkligheten ifatt mig. Vem var jag när löven föll för 2 år sen? Vad tänkte jag den här tiden förra året? Hur kommer jag att må nästa år? Jag vet inte. Man kan aldrig veta helt säkert men jag hoppas för allt i världen att vi nästa höst står lika stadigt som nu. För vi har aldrig varit starkare.

"Nu ser jag din kärlek mot mig
Nu känner jag livet ifrån dig
När löven faller av och kvar är vi
Då vet jag att du älskar" /Elin

God köttfärssås,

Nu har här gjorts matlådor! Rotmos och köttkorv samt pasta och köttfärssås. Och vet ni?! Köttfärssåsen smakade precis som den pappa gör! Lycklig tjej sitter här och slevar i sig halva pannan, frågan är om det blir något kvar till matlådor..

Jag minns så väl alla kvällar när mamma hade möte på jobbet och pappa var hemma med oss. Till middag fanns två alternativ. Pappas gudomliga köttfärssås eller någon gryta på vilt. Det blev lite varannan gång. Jag minns hur vi fick hjälpa till med maten och smaka av.

Jag minns hur vi åt middag, tillsammans. 
Som den underbara familj vi en gång var. /Elin

Är de nya svarta,

Jag har strosat runt iförd trosor och Johans tjocktröja hela dagen. Tänker inte bry mig om att klä på mig. Soffan har varit min bästa vän, där jag just nu ligger och väntar på pannkakor med sylt och grädde. Jag hör hur han kämpar på där ute i köket.

Imorgon börjar min monstervecka. Jag hoppas på att kunna besegra den! Vi får se helt enkelt, en dag i taget och lyssna på magkänslan. Det är det nya svarta. /Elin

Bortblåst energi,

Efter att ha besökt några vänner samt pappa och Carina, var min energi helt bortblåst. Ryggläge i soffan med grönsaker och dipp blev trösten. På tv:n rullar körslaget och om jag känner mig själv orkar jag inte hålla ögonen öppna till dess att programmet är slut. Tur att det kommer en repris imorgon, då har jag en anledning att ligga på soffan fram till lunch!

Jag vill göra saker, hitta på något och träffa andra.
Men jag orkar inte. Har ingen energi över till sånt.
Jag hoppas att det snart lättar, på alla möjliga plan. /Elin

Frukost i halsen,

På morgnarna är jag så hungrig att jag varje dag, det slår aldrig fel, sätter mina flingor med mjölk i halsen. Jag liksom vill svälja innan jag tuggat eller nått. Som om att någon annan skulle hinna äta upp det före mig. Glömde jag säga att jag tycker om mat?

Jag vet inte vad som är värst. Att jag är så glupsk att jag gör samma misstag varje morgon eller att jag faktiskt gör ett blogginlägg om det. /Elin

Skapligt förstörd,

Totalslut torsdag! Benen väger bly och huvudet lika så, precis som det ska vara en vanlig dag efter jobbet. Vi satt och kikade på tv innan Johan skulle till jobbet, sen minns jag inte mer. Vaknar upp 2 timmar senare och ser att min kärlek burit upp tvätten, flyttat mig högre upp i soffan samt bäddat ner mig med täcke och kudde för att sedan ha åkt till jobbet.

Lite svettig och skapligt förvirrad har jag nu flyttat mig till sängen. Tänker att jag måste ha varit ett jävla bra sällskap och släcker lampan för att somna om. I tankarna har jag dig, du mitt livs vändpunkt. /Elin

Allt för din kund,

Attendo, gör allt för kunden! (Och skiter i personalen) exakt så känns det idag. Hur jävla mycket ska en personal offra sig, hur mycket ska andra kunder få stå ut med olika personal och olika tider för att en annan ska få det precis som önskat?!

Det är sjukt. Jag blir stressad och känner redan hur det knyter sig i magen. Jag får inte stressa. Får inte uppleva negativ press. Det är bara en tidsfråga om när jag blir sjukskriven igen. Men det skiter dom väll fullständigt i, för jag är utbytbar.

Men glöm då inte vem det var som ställde upp.
Vem som alltid var flexibel och fick en bra tid.
Glöm inte vem som skötte journalerna perfekt. 
Det var jag och för er är jag utbytbar. /Elin

Bästa med ledigt,

Vaknade vid 4, åt en nattmacka och tittade på tv4play i några timmar. Somnade om, åt frukost, somnade om, kikade på klockan och somnade om igen för att slutligen pallra mig upp ur sängen när klockan blivit 11:30.

Jag tror att jag precis kommit på det bästa med lediga dagar.
Det är helt okej att ligga i sängen, så länge man bara vill. /Elin

Vill flytta härifrån,

Jag blir så arg! Så arg att jag får god lust att ringa hyresvärden och fråga om dom samarbetar med soc.

Det finns 3 lägenheter i vår trapp. En hyr vi, en hyr en man som bott här så länge Johan kan minnas. Den mannen har nyss fått totalrenoverat i hela lägenheten. Det är en man som inte har något jobb och fick flytta hit för att få en andra chans i livet. Vår lägenhet som vi flyttade ifrån, till denna grannlägenhet, har stått tom ett bra tag. Tills idag. Observera att detta är flera månader som dom hållit på att rusta upp vår gamla lägenhet som vi för övrigt har målat om varenda lite vrå utav. Och vad möts jag av i trappen? En stinkande inpyrd röklukt och flera karlar med ölburk. Visst, en "flytt-öl" eller två har väll alla tagit men utan att låta allt för elak, så tror jag att ni förstår mig om jag säger att första intrycket är avgörande.

Mitt emellan dessa två bor vi. Och visst, det kan bli hur bra som helst då det inte varit några större problem med den granne vi haft hela tiden. Men jag blir så ledsen när jag vet hur mycket dom rustat upp de båda lägenheterna som sedan kommer att förstöras av inomhusrökare. Mitt emellan dessa två bor vi och vi kan inte ens få hjälp med att måla om balkongräcket. /Elin

Orden räcker inte,

Jag håller bilden utav dig i mina händer.

Stryker försiktigt som om den skulle gå sönder.

Du är fin, så fin att min själ ryser.

Den finaste jag någonsin fått uppleva. /Elin