torsdag 31 december 2009

Inser ett faktum,

Så sov jag hos pappa inatt. Inte mycket sömn alls. Vi gick och lade oss tidigt men jag har sovit riktigt oroligt. Vaknat en gång i timmen ungefär. När jag vaknade vid 4 tiden vaknade Aron också till. Han frågade när mamma skulle komma. Det riktigt skar i mig. För hur säger man till en sexåring att mamma inte kommer. Att vi inte ska fira nyår tillsammans. Vi firade ju julen tillsammans men nyår vart det bestämt att det inte skulle bli så, tråkigt nog. Aron nöjer sig med svaret att mamma inte kommer, men att vi ska dit en stund på förmiddagen. Han lägger sig och somnar om. Jag själv känner hur tårarna tränger fram.

Där ligger jag. Klockan är kvart över fyra på natten och jag inser det faktum att föra nyåret var det sista med familjen, det sista i huset, någonsin. Jag började gråta, kunde inte göra något åt det. Det var som om att allting bara kom över mig som en våg. Plötsligt insåg jag hur mycket min familj betyder för mig. Jag kunde inte somna om. Låg där med kinderna våta av tårar. Men så för att se något positivt i det hela så tänkte jag att det här skulle bli mitt sista nyår med underbett. Den tanken fick mig att gråta av lättnad. Vid 7 på morgonen somnade jag igen medans snöflingorna en efter en träffade backen.

"Snön föll och plötsligt kom tårarna
snön föll, jag saknade dig så
jag mindes den natten
när allting tog slut
jag minns hur jag satt där
och tittade ut och hur snön föll"
/Elin

onsdag 30 december 2009

Tappat lusten,

Jag är trött. Jag vill bara ligga i min säng och vänta in operationen. Tänkte börja packa i lite saker från mitt rum i huset ner i små kartonger, eftersom att jag ligger på sjukhuset under flytten. Bra planerat, jag vet. Men jag har inte så mycket till val. Jag vart yr när jag fyllt en kartong med böcker och cd skivor. Vilade ett tag och sen var det dags att åka till pappa för att sova där för andra gången,. Jag vet, jag har varit dålig på att ta mig dit. Men idag gjorde jag det. Ska sova här med Aron bredvid mig. Mysigt. Luften har gått ur mig, lusten har jag tappat någonstans. Jag hoppas att jag återfinner den snart.

"Jag kan sitta flera timmar, jag kan gå igenom allt.
Brevet kom för längesen men det är ändå överallt"
/Elin

tisdag 29 december 2009

Pyssel och tårar,

Idag åkte jag till Kbk och pysslade färdigt. Inte jätte nöjd, men kul sysselsättning Träffade gamla och nya människor Personer jag saknat,. Åkte hem på eftermiddagen, hade ingen som helst lust att vara kvar. Sista dagarna är det som om att luften gått ur mig. Kommer hem och ser att jag fått brevet från käkkirurgen med exakt tid och datum. Inskrivning den 11/1 klockan: 11.00 och träff med narkosteam: 13.45 Jag blir inlagd på avdelningen 7.00 Tisdagen den 19/1 och operationen sker samma dag klockan 7.30 så alltså är det exakt 3 veckor till operation. Det känns overkligt.
Synd att jag kommer missa skolan så mkt. Och Sala Open om ingen hoppar av, alltid lika kul att bli prioriterad sist. Jag förstår att det måste bli så, synd bara att det var samma sak förra året. Jag är trött, det här var inte vad jag behövde. Idag orkar jag inte. Det blir för mkt. Hemma. Operationen. Någon jag saknar. Det är kaos i mitt huvud. Känslorna tar över. Jag kan inte göra något åt det.

"Jag trodde aldrig livet var så svårt
Jag trodde aldrig hjärtat var så hårt
I människor som älskade varann
Jag trodde på att drömmen den var sann
Nu står jag här och orkar inte mer
Nu undrar jag om Gud hör när jag ber
Alla mina ord har tagit slut
Det känns som allt mitt hopp har runnit ut
Och alla mina tårar"
/Elin

måndag 28 december 2009

Blodprov och pyssel,

Idag var jag på "kemlab" och lämnade lite prover inför operationen. Det gick bra, allt möjligt smått och gott hände. Efter det gick jag på stan en timme för att vänta på bussen. Köpte en vit långärmad tröja som jag ska ha på sjukhuset. Därför tog jag den i strlken större än vad jag brukar för att det inte ska sitta åt för hårt. Av samma skäl köpte jag en vit sportbh. Och nu kommer mina synder,. Jag köpte 3 sjalar. TRE SJALAR! Jisses. Jag som inte skulle köpa mer innan operationen. Men jag köpte faktisk 2 med färg och lite svart och vitt i som jag kan ha med svarta mjukisbyxor och den vita långärmaden på sjukhuset. Tänkte att det kunde vara bra att ha färg på sjalarna runt om sig på sjukhuset för att inte deppa ihop eftersom att jag är ganska beroende av ljus. Det blir nog bra det där.
Efter stan åkte jag till Kbk för att pyssla lite. Jag började med en,. ja vad ska man kalla den. Typ ett papper så har jag skrivit Elin 1992 och "I´m moving on" Så imorgon tänkte jag fortsätta och skriva positiva ord, eller saker jag slipper så kan jag titta på den dom gråa dagarna på sjukhuset. Den är ljus och "solig" hela pysselgrejen. Marisha gjorde ett litet pysselark till mig där det stod; Här bor Elin. Jätte fint, så snällt utav dig! Btw, i morgon är det 3 veckor till operationsdagen. Det är snart över. Det är snart över..

"Det är ljust snart, jag vet
Men än så känns det kallt
Och gissa vad jag köpte, den hänger runt min hals
Jag önskar att jag var en sån som inte tänker alls"
/Elin

söndag 27 december 2009

Det spårar ur,

Jag vaknade och kände att det här kanske kunde bli en bra dag, eller inte. Tittade mig snabbt i spegel när jag skulle gå upp för att äta min barnmat till frukost(för magen mår fortfarande inte bra) Idag är det hemskt. Känns som att spegeln ska spricka när jag tittar i den. Håret står åt alla håll. Ett enda stort trassel. Inga kläder passar. Känner mig äckligt ful. Vill bara linda in mig i alla mina 13 sjalar jag har kvar. Hur nu det ska gå till.
Såg i kalendern att på tisdag är det "bara" 3 veckor till operation. Visst om dom veckorna bara består av sånna här dagar blir det lite kämpigt men det blir dom nog inte. Får försöka göra saker jag tycker om. Och 3 veckor är inte mycket när man stått ut i 17 år.

"Du måste se dig själv i spegeln.
Hur älskar du den där?"
/Elin

lördag 26 december 2009

Att unna sig själv,

Så har jag precis kommit hem från en dag på stan med Rebecca W. Otroligt mycket folk. Jag fick presentkort och lite pengar i julklapp, men det enda jag planerat att köpa var en dataväska. Och det hittade jag, även ett par små hörlurar till datan. Perfekt! Men här sitter jag med en väska, en plånbok, massa trosor och 2 veet hårborttaagningscreme rikare. Sen köpte jag även en stickad tröja på JC, har tittat på den många gånger när jag gått förbi den där dockan. Men har tvekat på färgen, om andra gillar den. Jag personligen har alltid hatat den, men det där såg bra ut, på dockan iaf.. Tvekade lite på väskan och plånboken också, svart tyg med gammeldags blommor. Ett typiskt mormor mönster. Men någon gång måste man ju våga sticka ut lite från sin vanliga "neutrala stil"

Vet ni varför jag köpte allt det här? För att jag kunde och ville. Vissa gånger när man är och shoppar lite är det skönt att bara plocka på det man vill ha. Det kallar jag verkligen att unna sig själv. Jag hittade nästan ingenting på rean, men vad gör det egentligen? Det är ju ändå bara sånt skräp dom inte fått sålt. Då kan jag hellre lägga lite extra om jag tycker att tröjan med "orginalpris" ser bättre ut.
Så nu tänkte jag ge er ett tips. Unna er själva en julklapp i efterskott. Pris, storlek eller mängd har ingen betydelse. MEN någonting.

"Because you´re worth it"
/Elin

fredag 25 december 2009

Råttatouille,

Jag hatar film. Har liksom inte lugnet att sitta framför tv och titta på en hel film. Men det finns några få filmer som faktiskt kan få mig att sitta kvar hela tiden. Råttatouille är en sån film. Den gick på TV1000 Family idag, jag vet inte hur många gånger jag sett den, jag tröttnar aldrig. Den är så otroligt fin. Hela historien.

För hur känns det när omgivningen slår emot och säger precis vad dom tycker. När dom dömer ut dig efter storlek eller utseende. När du inte ens får en chans att visa vem du egentligen är. För vad är det som spelar roll, insidan eller utsidan?

Om jag inte hade blivit påverkad av den yttre världen skulle jag kanske inte gjort operationen. Jag är känslig och om någon säger något tar jag åt mig, Är det något dåligt blir det tusen gånger större i min hjärna. Samma sak som med spegelbilden. För varje gång jag tittar mig i spegeln blir min haka 3 gånger större. Det är då jag någonstans förstår hur psykiskt hjärntvättad jag blivit.

Så för att överdriva lite kan en endaste kommentar ha fått mig att börja se kritiskt på mitt utseende mer och mer. Det resulterade i att jag väntar på en "skönhetsoperation" Det jag vill få fram är att jag vill verkligen att var och en börjar tänka på vad man säger. Vilka konsekvenser det kan få. Sen gör vi alla misstag, men det är dom vi lär oss av.

"Jag blev påmind om hur bräckligt allt var.
Hur världen egentligen såg på mig.
Och det här var bara början"
/Elin

torsdag 24 december 2009

God jul,

Så var det jul igen. God jul på er! Min jul började åt skogen, men vart bara bättre och bättre. Av mamma och pappa fick jag pengar och en annan liten grej. Hade bara önskat mig små saker, som tex Eriks skiva. Jag fick en mini-laptop. Så säger jag; Ehm, mamma jag hade inte önskat mig en data.. Hon har till svar; "äh, du kan bränna ner musik ist! :) Och tänk vad nice och ligga på sjukhuset med en data! Så tänkte jag när du blir sjukskriven så mycket i vår, det är väll inte kul att ligga och titta när vi håller på att flyttar?"

Så nu sitter jag här och ska strax gå till midnattsmässan med flickorna. Har blivit lite av en tradition. Ganska segt är det, men massor med underbara människor Man känner sig alltid lika välkommen. Man vet liksom precis hur det blir. Jag går fram. Tänder mitt lilla ljus och lägger det på stjärnan precis som alla andra. Vi bildar en stor stjärna av ljus. Det är så fint. Tillsammans blir vi något större. Något starkare. Man hör sången, ser ljusen, känner värmen. Det är jul igen.

"Sent i December, och luften är klar
Bilarna glittrar av frost
Snön som beskyddande hand överallt
Men vem sveper täcket om oss?
Husen är höga, och världen är stor
Vad värmer stjärnorna då?
Men när någon där uppe ser ner på vår jord,
syns våra ljus ändå

Jag säger välkommen hem
Bara kom som du är
Välkommen främling och vän
När alla lamporna tänds
Finns det rum för dig här
Välkommen hem igen "
/Elin

onsdag 23 december 2009

Brev från käkkirurgen,

Idag kom brevet. Inte med tid, för sköterskan trodde jag redan fått den på papper. Men men, sak samma. I brevet var det 2 j*vla papper(!) med prover som ska tas så fort som möjligt, så efter den här julhelgen ska jag in och ta dom där dumma proverna. Men jag ska inte klaga, nu är det äntligen på gång.

"Någon där uppe måste ha sett mig och tänkt att,
-Nu så är det väll ändå hennes tur"
/Elin

tisdag 22 december 2009

Barn,

Träffade min nya lilla kusin idag. Liten som ett äpple är han, typ.. Jag sitter där med honom i famnen och tänker. Jag vill också. Men så började jag tänka samma tanke jag tänkt flera gånger. Jag blir skrämd av tanken av att få ett barn. Alltså, sen. Senare. För, mitt utseende är ju liksom genetiskt. Och jag vill verkligen, verkligen inte utsätta mitt barn för samma resa jag gör nu.

"Alla har nog gått bra, nått som andra vill ha,
även om det inte känns så var dag!
Det är upp till dig, och även till mig.
Vi ser till att allt ordnar sig"
/Elin

måndag 21 december 2009

Samtal från käkkirurgen,

Sköterskan från käkkirurgen ringde idag. Hon berättade att datumet var satt den 19 Januari. MEN ingen tid. Utifall det händer något. Och dom har inte bestämt om jag ska läggas in dagen innan eller bara skrivas in. Så dom återkommer med klockslag. Så sa hon; Då lägger jag det här brevet på lådan nu. Okej. Tack för den. Här har jag setat och väntat på ett brev som inte ens fanns.. Dålig stil. Brevet innehåller bara ett datum och lab-provs papper. Jag måste gå och ta prover så fort jag får brevet, så ska proverna skickas till käkkirurgen för att dom ska kunna se och jämnföra och veta hur stor dos medicin och så vidare.. Väldigt massa förberedelser.. Men men. Jag lever med det. Snart dags. Eller ah, en månad.

"Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar"
/Elin

söndag 20 december 2009

Ingen sömn igen,

Idag är spegelbilden hård. Ful. Äcklig. Fet. Kan inte med den. Jag tänker. Dygnet runt. Hela tiden samma sak. Igår hade jag svårt att somna, så jag skrev den där packningslistan. Tänk vad konstigt egentligen att komma med en färdigpackad väska och veta att jag ska stanna där. Jag får ont i magen utav tanken. Ännu en natt av oro. Ont i magen. Det här är jobbigt.

"Heart of me, don´t drag me through the pain.
Sleepless night and tears that fall like rain"
/Elin

lördag 19 december 2009

Ner igen,

Varför blir jag så deppig när det är lov? Samma sak i somras. Hallå, det är lov Elin. Det är nu du ska njuta utav livet precis som du gjorde igår. Jag försöker göra saker jag tycker om. Har hjälpt mormor och morfar att slå in några julklappar och imorgon fortsätter jakten på mina. Handlade några igår med Hanna och Rebecca efter skolan. Men någon till ska jag nog hitta.
Operationen är i mitt huvud. Hela tiden. Sist jag var till tandregleringen så frågade hon om jag var en planerare. Jag sa att det var jag.. Då bad hon mig gå hem och ta fram papper och penna. Så ska jag skriva allt som ska förberedas inför operationen, alla läkarbesök ska skrivas in i kalender och sen skulle jag även skriva en packningslista på vad jag ska ha med mig till sjukhuset. Har inte gjort men ska nog göra det i kväll för då kan jag lägga det åt sidan sen för att ta upp det den 18 Januari, dagen innan. Just nu vill jag bara ha lov.

"You will fly and you will crawl;
God knows even angels fall.
No such thing as you lost it all.
God knows even angels fall"
/Elin

fredag 18 december 2009

Avslutning,

Avslutning idag. Kom dit. Nyklippt. Utan sjal. Usch så naken och blottad jag kände mig. Men det gick bra, klassen är ju liksom bäst. Julavslutningen var ganska tråkig. Förutom "tänd ett ljus" som "singstreetboys" framförde. Så grymt duktiga är ni! :)Själva låttexten i sig är också ganska fin, den liksom får liksom hoppet inom mig att börja bubbla.

"Tänd ett ljus och låt det brinna.
Låt aldrig hoppet försvinna.
Det är mörkt nu, men det blir ljusare igen"
/Elin

torsdag 17 december 2009

Ett beslut,

Så har jag fattat ett beslut. Oj oj oj, tänker ni nu. Så farligt är det inte. Bara för mig. I kväll ska jag klippa mig. Och i morgon.. ska jag ha den där svarta tröjan som inte passar med sjal. Vad betyder det? Jag tänker vara utan sjal. Hur jag än mår så tänker jag vara utan sjal. För det här är min sista avslutning någonsin med underbett. Det är ju nästan så att man vill gråta. Men av lycka den här gången.

"Jag har aldrig fått ihop modell och verklighet
Jag tänker nya tankar, men långsamt som ni vet
Så jag lovar ingenting, jag säger hellre förlåt
Jag ska varar den jag vill vara hellre nu än efteråt"
/Elin

onsdag 16 december 2009

Preliminärt datum,

Så var jag till tandregleringen idag. Kom dit och hade en känsla av att jag var ganska positiv. Kanske för att jag vet att det är dags snart. Min tandsköterska kom och hämtade mig och sa att jag såg glad ut. skönt att höra. Hon började fixa lite i munnen sen kom övertandläkaren och tittade och berättade att hon fått ett preliminärt datum från käkkirurgen. Den 19 Januari. En Tisdag, vecka 3. Fyy tusan va skönt. Mitt liv får ett litet ljus igen. Så den 11 Januari ska jag till tandregleringen sista gången för att sätta dit extra fästen till operationen. Hon sa att brevet kommer i veckan med mer information och exakt tid. Det gör inget, för nu vet jag.

"Is it true, is it over?" /Elin

tisdag 15 december 2009

Att ens våga hoppas,

Det är jobbigt. Inget brev. Det kommer snart. Det var ett jävla tjat om det, jag vet. Men jag får inte, får inte, FÅR INTE tappa hoppet. Jag känner på mig att dom kommer skjuta upp den där tiden ännu mer. Men jag kom på att jag ska till tandregleringen i morgon. Kan ju hända att dom har ett datum? Hur kan jag ens våga hoppas,.

"Förlorar du pengar.. förlorar du inget.
Förlorar du vänner.. förlorar du något.
Förlorar du hälsan.. förlorar du mycket.
Förlorar du hoppet.. förlorar du allt"
/Elin

måndag 14 december 2009

Snö,

Helt okej dag i skolan. Inget brev. Men det är okej. Jag vet ju liksom att det kommer. Snart. Kvällen var dessvärre ingen höjdare. Åkte hem till pappa och gjorde pepparkakshus med Aron. Sofia och Kristoffer kikade förbi. Sen gick jag hem till mamma i världens kallaste kväll. Usch och fy va kallt det var. Men jag ska inte klaga, snön lyser ju faktiskt upp lite vintermörkret.
Jag vet inte vad det är. Jag lever med en konstig känsla. Där finns mörker, hat, sorg och svek. Det är mycket som händer nu. Kanske lite för mycket. Tack iaf till alla som finns där och fanns där. Ni betyder så otroligt mycket för mig.

"Allting var bra, allt var glömt.
Trodde jag, tills jag tittade uppåt och
Snön föll och plötsligt kom tårarna.
Snön föll, jag saknade dig så.
Jag mindes den natten när allting tog slut.
Jag minns hur jag satt där och tittade ut och hur snön föll"
/Elin

söndag 13 december 2009

Dag för dag,

Imorgon är det måndag. En ny vecka. Den sista veckan innan lovet. Har en hel del att göra innan dess. Men brevet kommer. Det ska komma innan lovet och om jag kan räkna så är det max 6 dagar kvar. Så vad jag nu än gör så får jag inte ge upp. Jag har aldrig varit såhär nära mitt mål tidigare. Det blir ju närmre och närmre varje dag.

"Bättre och bättre dag för dag" /Elin

lördag 12 december 2009

Känslig,

Jag är så sjukt känslig just nu. Det är för mycket som händer. Elin hänger inte med, vågar inte ens försöka hänga med. Mamma och pappa bor på olika ställen nu och jag väntar på den där dumma operations tiden. Små små saker som bara får allt att rasa.
Idag märkte jag att jag inte hade några instuderingsfrågor till provet på måndag, och vips så var hela världen raserad. Men underbaraste Rebecca från klassen skickar dom till mig. Tack snälla, du är så sjukt bra! <3
Jag försöker plugga nu. Det går inte. Mina betyg försämras, men när jag tänker efter så finns det anledningar till det.

"Sen en tid tillbaka har jag varit trött.
Försökt att vara allt på samma gång.
Så mycket man kan göra och borde och vill.
Mitt i allt så ska man räcka till"
/Elin

fredag 11 december 2009

Lucia,

Så var det Lucia på skolan idag. Duktigt var jag som snällt satt där och tittade. Tack klassen. Ni är bäst! <3 Inget brev. Jag väntar. Men nu VET jag att om MAX en vecka har jag det i min hand. Jag längtar. Det ska bli så förbannat skönt.

"Jag har kämpat för en plats som passar både här och där.
Men snart ska jag hitta den jag är" /Elin

torsdag 10 december 2009

Dygnet runt,

Det är blandat med känslor. Har pratat med vissa som gjort samma operation som jag ska göra. Dom beskriver det som om att dom varit höga och inte riktigt fattat vad som hänt. Till exempel att man spyr upp blodet. Det är ju det sista jag vill göra, även om jag är "hög"! Usch. Jag är nervös. Jag väntar och väntar. Psykiskt ganska jobbigt. Jag försöker att inte tänka på det. Typ göra saker som jag tycker om för att tiden ska gå. Men det första jag får upp i mitt huvud när jag vaknar är brevet och operationen och det sista jag tänker innan jag somnar är att snart kommer brevet. Jag ligger där och liksom försöker tänka efter hur det kan kännas efteråt.
Jag känner mig helt hjärntvättad av allt detta, så snälla låt det snart vara över,.

"Jag försöker träffa andra, men det är inte så lätt
Jag har försökt att tänka bort det på alla sätt" /Elin

onsdag 9 december 2009

Smile,

Inget brev. Men vad hade jag väntat mig. Det ska komma innan Fredag nästa vecka. Så,. Ja det är ju ett tag kvar. Men han sa ju att det skulle komma tidigare men absolut senast då. Så jag väntar och ser glad ut.

"Smile, though your heart is aching
Smile, even though it's breaking
When there are clouds in the sky
You'll get by
If you smile" /Elin

tisdag 8 december 2009

Bowling,

Jag gjorde det. Jag bowlade med klassen på idrottslektionen. Det känns skönt. Men det gick inte bra, men idag var det inte prio ett att vinna. Bara den grejen att jag gjorde det. Ganska många rännor. Ville bara fort fram, kasta iväg det där förbannade klotet och sedan sätta mig igen. Men men. Framsteg, med sjalenså klart.
Vart lite små depp när jag kom hem och insåg att jag inte fått något brev idag heller. Men.. Det kommer. Snart. Snälla. Snart.

"We live and we learn to take
One step at a time
There's no need to rush
It's like learning to fly
Or falling in love
It's gonna happen and it's
Supposed to happen and we
Find the reasons why
One step at a time" /Elin

måndag 7 december 2009

Allt kan ta sig,

Fyy tusan vilken dag. Inte alls min. Kände det redan på morgonen. Ville stanna kvar i sängen, men nej jag gjorde det inte. Tog mig igenom en hel dag i skolan. Usch. Kommer hem. Inget brev. Minsta lilla grej får det att rinna över. Jag är totalt utmattad. Denna väntan och ovisshet. Jag orkar inte. Min kropp säger ifrån. Jag är rädd.

"När jag tagit slut, när jag inte orkar mer" /Elin

söndag 6 december 2009

Julhandla,

Tog ett impulsivt beslut och åkte med mormor, morfar och kusin till Västerås för att julhandla lite. Ett perfekt sätt att få tiden att gå kan man ju säga. Hittade inga julklappar, tar det en annan dag. Men jag köpte en liten jul dekoration till mitt fönster. Min julstjärna hade ju gått sönder, så jag fick köpa en ny, det vart en svart konformad liten sak. Riktig mysbelysning! Sen köpt jag en svart tröja som jag kan ha till min gråa nya kjol på julavslutningen eller julafton. Vet inte vilken utav dom. En liten hake bara är att tröjan är U-ringad på både fram och baksida, vilket betyder att det är inte så snyggt med en sjal mitt i allt. Vi får se hur det blir med den saken.

"Varför är jag aldrig nöjd med det jag har?
Är det positivt att drömmarna finns kvar?
När jag nått ett mål så känns det aldrig fullständigt ändå.
Jag söker snarast efter ännu en nivå. Det måste gå" /Elin

lördag 5 december 2009

Onödiga bekymmer,

Allt känns deppigt. Vet inte riktigt varför. Det bara är så. Kan vara för att det är helg och på helgen kommer det inga brev. Jag vill. Jag vill inte. Jag vill. Nu. Men snart är den här dagen över. Sen är det bara en dag i morgon och sen kan jag äntligen börja hoppas att det ligger ett brev i brevlådan när jag kommer hem. Någon dag den här veckan iallafall. Snälla, snälla. Tjejerna från klassen som jag pratade med igår gjorde en kul grej utav det, alla fick gissa på en varsin dag då dom tror att brevet kommer.
Måndag- Erna (Alexandra ändrade sig)
Tisdag- Angelica
Onsdag- Linn (Jag tror också på Onsdag)
Torsdag- Rebecca
Fredag- Alexandra (Sara kom med här på ett hörn)

Usch, jag har verkligen gjort en stor grej utav det, men jag vill bara så gärna. Jag tror att jag vill lite för mycket. Om jag bara släpper det och slutar bekymra mig över det så kommer brevet bara ligga där en dag. Jag vet det. Det är ju så det är sagt.

"Glöm dina bekymmer, I morgon kommer nya" /Elin

fredag 4 december 2009

Pratstund,

Hade en ganska lång pratstund i matsalen idag, med några tjejer ifrån klassen. Säger inga namn för att inte glömma någon, men ni är sjukt bra. Tack för erat stöd. Vi pratade om operationen. Det behövdes. Jag är rädd. Nervös. Allt. Ganska jobbigt, men flickorna lugnade ner mig och fick mig att tänka från lite andra perspektiv. Helt underbara är ni. Glöm aldrig det.

"För att ni finns, För att ni kan.
Ni leder vågorna mot land,
Ni river murarna mot världen.

För att ni ser, För att ni förstår.
Nu lyser himlen där jag går,
Ni tar min hand och visar vägen" /Elin

torsdag 3 december 2009

Vill ha vår,

Inget brev. Lång väntan. Jag är trött. Innan jullovet skulle det komma, senast. Så okej. Om två veckor sitter jag här med brevet i handen. Det ska bli skönt. Vill bara ha ett datum så jag vet när, och så att lärarna vet hur mycket praktik och skola jag missar. Just det. Innan jullovet måste jag ha sökt för sjukskrivning också. Det är inte bara en grej som ska fixas inför det här!

Jag är sjuk nervös. Tänker och drömmer mycket om det. Jag vet att det blir bra. Jag vet det. Jag lyssnar om och om igen på låten som ger mig kraft, hopp och mod. Den har varit med mig en tid och den kommer vara med mig en tid framöver. Den ska vara med mig till den dagen då jag står där, stark, modig och när jag ser ut som jag alltid velat se ut. Den dagen tänker jag ofta på. Många frågar när den kommer. Den kommer i vår. Snälla fråga inte mer. Det är jobbigt nog som det är.

"Du frågar hur det är som om det vore uppenbart.
Ja, det är släckt överallt,
Men jag tror att våren kommer snart" /Elin

onsdag 2 december 2009

Som jag är,

Onsdag. Temavecka. Sjaldag. Efter skolan gick jag på stan med Rebecca. Impuls köpte lite kläder och skor. Alltid lika härligt att fylla på nytt. Jag menar, när självförtroendet inte sitter i sig själv får man sätta det i kläderna helt enkelt! Men jag måste säga att lite jobbigt är det faktiskt att behöva köpa en sjal som är snyggt till det man köper. Alltid måste jag tänka om det passar eller vilken sjal jag skulle kunna ha till det här. Men jag ska inte klaga, det är självvalt, faktiskt. Men det är någon tvångstanke jag har. För lättast vore ju att bara vara utan. Men, jag kan inte. Det går bara inte.

Sjalen sitter nu mera bara där. Håller inte på med den så mycket. Jag orkar inte spänna eller dra in läpparna för att det ska se så normalt ut som möjligt. Jag orkar inte bry mig längre. Det är ju snart operation ändå. Och föresten så har jag mycket mindra ont i huvudet nu. Skönt värre. Även om jag inte drar in och spänner och har mig, så är det ingen som kommenterar. Det är skönt. Men å andra sidan så får dom faktiskt ta mig som jag är. Jag ser ut såhär. Jag ska förändra det, snart. Men jag kan inte göra något åt saken. Tyvärr.

"Se mig som jag är. Kan du inte det, så är jag inte här" /Elin

tisdag 1 december 2009

Börjar tveka,

Ja det är sant. Jag har börja tveka. Åh jisses, hon är inte helt klok tänker ni nu. Eller hur? Det är värt det säger ni, jahaja, tack för att ni uttrycker hur ful jag är. Jag SKA göra det, men först nu har jag börjat tänka på alla konsekvenser. Jag hatar att sova, jag hatar att kräkas, jag hatar smaken av blod, jag hatar att ha stygn i munnen, jag hatar att ligga på sjukhus och jag bara hatar hela situationen. När jag opereras kommer jag att bli sövd. Dom ska skära i min mun, vilket gör att massa blod åker ner i min mage som sedan måste kräkas upp av magens eget försvar, dom kommer sy i min mun och jag kommer få bo där några dagar. Jag vet att det är värt det, sen säkert. Men i början kommer jag se ut som ett monster. Okej det kan inte bli så mycket värre mot vad det är nu. Men ändå. Jag kommer aldrig någonsin kunna få tillbaka det här. Den delen av mig jag hatat i alla år, den ska bort. För mig är det helt ofattbart.

"För jag vill att verkligheten vänds.
Jag vill känna hur det känns, att stå stadigt, När stormen tar fart.
Å det som ska styra allt jag gör.
Det är just det som förstör, mina drömmar men jag finns kvar" /Elin

måndag 30 november 2009

Suck,

Sur dag. Var rätt deppig fram till lunch. Sen hade jag någon ljus stund där. Men nu. Öken igen. Jag vet inte varför. Och magen tar stryk. Har en känslig mage såklart. Jag vill bara ha brevet. Jag har inte varit hem sen posten var där. Så, vem vet. Kanske ligger det ett brev till mig där. Nej det gör det inte. Då borde mamma ha ringt mig. Hoppas det kommer snart. Vill bara veta. Så kanske min mage börjar må bättre om det nu är det som är orsaken,.

"Så jobbigt att beskriva, glad men deppig ändå.
Jag ser ljust på min framtid, vi får se hur de går" /Elin

söndag 29 november 2009

Waiting,

Ingen vidare bra dag. Men det funkar. Har kunnat skratta ändå. Är övertrött, men äntligen hemma. Det har varit en bra men påfrestande helg. Jag har skrattat tillsammans med Amanda. Skönt. Men nu måste jag ladda inför en ny vecka. Kanske kommer den med nya besked. Brevet kommer nog i veckan. När jag får det ska jag fira med en B&J, är bra sugen nu så jag hoppas att det kommer snart,.

"And I'm waiting for a change" /Elin

lördag 28 november 2009

Relax,

Det här är tokigt. Här har jag inte sovit som jag ska under en veckas tid, pga alla tankar om operation och grejer,. Men så kommer jag till rättvik. Lägger mig i sängen vid 12 på natten och somnar DIREKT. Det är ju helt sjukt. Jag känner mig utvilad trots att jag gick upp 05.30 i morse. Jag hoppas verkligen att jag kan somna lika lätt inatt. När jag kom hit bestämde jag mig för att inte tänka på operationen eller käken alls. För här kan jag ändå inte göra någonting åt saken. Hur som helst så kallar jag det här verkligen för att slappna av.

"Relax, take it easy for there is nothing that we can do" /Elin

fredag 27 november 2009

Rättvik,

Då var dagens arbetspass i köket avklarat. Utan sjal, såklart. Det kändes lite naket och blottat, men det gick ganska bra ändå. Man har ju liksom så mycket annat att tänka på än det. Så nu ligger jag i min säng. Har fått ett eget rum. Lyx,. Skönt att kunna gå undan om man behöver. Jag tänkte på en sak. Det är ju december nästa vecka. Då skulle mitt brev komma. Och på helgen kommer det ingen post, men det är då jag tänker som mest på det. Därför var det riktigt nice att komma hit och tänka på lite annat, för sen när jag kommer hem på söndag kväll är det bara att duscha, äta och packa upp. Sen kan jag gå och sova, och SEN är det ju måndag. Så i veckan kankse brevet kommer. Jag håller tummarna för det. Men nu är jag här och jag ska inte tänka mera på det under den här helgen.

"Give me one moment in time.
When I'm more than I thought I could be.
When all of my dreams are a heartbeat away.
And the answers are all up to me" /Elin

torsdag 26 november 2009

Hur svårt,

Ganska okej dag. Börjar bli lite mera taggad för att åka till Rättvik i helgen med Amanda. Det ska bli skönt att komma iväg lite och bara få vara, umgås, skratta. Det behövs. Det finns bara en endaste liten negativ grej och det är att av hygieniska skäl så får man självklart inte ha någon sjal på sig. Det har jag listat ut själv. Och det betyder att jag måste visa mig bland andra människor, utan sjal. Hur det går, det återstår att se. Men jag borde fixa det. Det kan inte vara så svårt.

"Hur svårt kan det va?" /Elin

onsdag 25 november 2009

Ond cirkel,

Jag har lyckats hamna i en ond cirkel. Kan inte somna på kvällarna, oavsett hur tidigt eller sent jag lägger mig. Det leder till att jag är trött och sover lite över tiden på morgonen. Det leder i sin tur till att jag blir stressad, får en dålig start på dagen och till sist kan det bli en riktigt dålig spegeldag. Knäppt. Jag vet. Men så är det. Och vad ska fröken Elin göra åt det här? Jag vet inte. Jag vet bara vad jag vill. Jag vill kunna acceptera min spegelbild och någon gång kunna tala om för den att den ser bra ut.

"Se på mig. Jag kan aldrig bli så perfekt och
fin som dem nog vill ha mig.
Se på mig. Aldrig lär jag mig det där.
Jag förstår. Jag kan bara vara just den jag är,
Men det räcker inte här
Vem är det nu jag ser? Svara nu för jag ber
Visa mig en spegelbild som kan va' jag.
Kunde jag gömma mig i en dröm, glömma mig
Spegel jag ber dig visa nu, visa vem jag är
Spegel ber dig visa nu, visa vem jag är"

tisdag 24 november 2009

Dålig vana,

Ännu en sådär dag, kunde inte somna igår heller. Det tog ett bra tag. Jag tänker för mycket. Jag försöker att inte tänka, men det går inte. Brevet kommer inte förens om typ en, två veckor. Men ändå. Usch. Tankar, tankar, tankar. Hur illa kommer jag må? Hur länge måste jag bo där? Kommer jag bli nöjd? När blir det? Den där dumma frågan; när? Den vill jag ha svar på. Sen är allt bra.

"Everything gonna be okey, everything gonna be alright" /Elin

måndag 23 november 2009

Ganska mycket segt,

Allt känns så otroligt segt. Jag vet inte varför. Hade jätte svårt att somna igår. Låg och vred och vände på mig, men nejnej. Ena sidan av Elin hade bestämt sig för att tänka och bli nervös. Hallå Elin, det är i januari/februari och ingenting du behöver gå och ha ångest för redan nu! Jag vill ju så gärna, nu. Förutom att sova där men det är ett senare problem och så mycket morfin som dom trycker i en där uppe lär man ju inte vilja annat än att ligga i den där förbannade sängen.
Just nu känner jag riktigt hur negativ jag är, men bli inte oroliga. Har inte varit det hela dagen. Men, det är en världslig sak. Nu ska jag fortsätta ta mig vidare i min vardag. En dag i taget, brevet kommer snart, en dag i taget.

"Blott en dag, ett ögonblick i sänder" /Elin

söndag 22 november 2009

Grå dag,

Grå dag. Deppig dag. Inte min dag. Har legat i sängen mest hela dagen. Det vill jag göra hela vintern, fram tills i januari, februari ungefär. I allafall tills december. Då kan jag vakna och läsa brevet och sen somna om igen. Jag vet inte om jag orkar den här långa gråa tiden. Klart att jag gör. Men det är segt. Som tusan. Jag får bara inte tappa hoppet nu. Jag ser ju mitt mål.

"Jag är här och mitt på en frusen väg, finns det värme ändå.
Fastän regnet börjat falla och himmelen är grå"
/Elin

lördag 21 november 2009

Ingen plan,

Otroligt mycket tankar på operationen idag. Lite små deppigt. Januari känns som en lång tids väntan. Jag ska faktiskt bli sövd. Det skrämmer mig. Och jag måste sova där. Jag vill inte det. Jag frågade om jag måste, då sa min käkkirurg; Haha, ja det måste du, men du kommer nog inte vilja så mycket annat heller ska du se! Sen frågade han hur det skulle kännas att bo med någon okänd. Jag sa att det var väll lite spec med tanke på integriteten men han sa att då kunde vi ju prata skit med varandra. Sen skrattade han och sa, nej föresten. Du kommer ju inte kunna prata. Han har humor den där grabben. Men det är bra, det behövs någon sån också.
Jag vill bara få ett datum nu, och ja, jag vet att de kommer. För då kan jag ställa in mig på det, planera, för att sedan lägga det åt sidan och försöka ha en så bra jul och nyårsafton som möjligt,.

"Att planera sin framtid är inte lätt
Fast lagret av data är stort.
Men det ordnar sig säkert på något sätt
För det har det ju alltid gjort"
/Elin

fredag 20 november 2009

Käkkirurgen,

Så idag var jag äntligen till käkkirurgen. Jisses vilken underbar personal jag har mött idag. Den nya tjejen i receptionen var hur söt som helst. Jag hade ju tid10.30 men det visade sig att dom skulle bli lite sena, men då kom operations sjuksköterskan (som ska vara med under min operation sen) och berättade det. Har aldrig mött en så empatisk person. I vilket fall vart det tillslut min tur. Fick träffa OP-sjuksköterskan och käkkirurgen. Han berättade hur det skulle gå till och att dom börjar göra sånna här operationer igen i mitten av januari och fortsätter sen i februari. Han sa att jag stod högt upp på listan, så jag hade stor chans att få göra det i januari och i värsta fall första veckan i februari. Fick även veta att dom inte ska fixa tänderna något mer innan operationen för han ska börja planera utefter hur det ser ut nu. Så det är ju nice, slippa ha ont över jul och spara på krafterna tills operationen.
Operationen blir iaf på en tisdag. Det visste han, av någon konstig anledning,. Men jag ska skrivas in på måndagen, (på avd 30 som är en öron-näsa-hals avd) då jag även ska träffa narkosläkaren och OP-teamet. Under själva operationen ska dom ju bara flytta bak min underkäke och det kommer ta endast 2 timmar. Fick reda på en lite halv äcklig grej som jag inte trodde. Jag frågade kirurgen vart ärren kommer bli. Då svarar han att det inte kommer bli några ärr, för dom tar ut käken via munnen! FYY va snusk. Man aja, det blir ju skönt att slippa massa fula ärr!
Efter operationen blir jag kvar på sjukhuset troligvis resten av veckan men om jag tjatar och visar att jag klarar mig själv, får jag åka hem efter 2-3 nätter. Tack för det!
Inom en månad, alltså innan jul kommer jag få ett brev av käkkirurgen om ett exakt inskrivningsdatum och operations tid. Det blir skönt, så att jag kan planera min vår. Så när jag får brevet har jag bestämt att fira med lite B&J! Gott värre. Och en sak är säker. Jag fyller 18 den 30/3 och då kommer jag att vara opererad. Det trodde jag inte, men nu blir det så. Det känns så skönt. Mitt liv känns bra nu.

"Once upon a time, I had a dream,
I had a vision of that something that was missing in my life.
Here I am, looking back on the road I used to travel.
Through the darkness, through the times of sacrifice.
I can´t believe how things can change so fast,." /Elin

torsdag 19 november 2009

Knäppis dag,

Konstig dag. Bra, dåligt, bra dålig. Med andra ord en up&down dag. Sjalen på, som vanligt. I morgon ska jag till käkkirurgen. Det ska bli skönt att få en mer exakt tid och information om vad som ska hända,. Jag vill ha det över nu. Jag skriver mer i morgon när jag varit där. Det blir bra, snart.

"För den som älskar, lever hoppet alltid kvar" /Elin

onsdag 18 november 2009

Löser sig,

Vanlig onsdag. Började väll sådär. Men allting löser ju sig när man glider ner på ku en sväng. Tack för det, men nu får det faktiskt ta och bli fredag. Spegelbilden gör otroligt ont idag, igen.

"Det är höst, det är kallt och fullt med folk på stan.
Jag har köpt en ny sjal och gömt mig i den hela dan"
/Elin

tisdag 17 november 2009

Försökte iaf,

I morse gjorde jag ett seriöst försök att vara utan sjal. Men lade ner 3 st i väskan, utifall jag skulle behöva. Sen har jag alltid en i skåpet redan. Sagt och gjort. Jag cyklade till bussen utan sjal. Men så på bussen gick det bara inte längre. Var tvungen att ta på mig den. Tänkte att jag kunde ta av mig den när jag kom till skolan iaf. Så kom jag dit, försökte ta av mig den. Men nej. Det går inte, känner mig så naken. Men jag får väll ta och försöka någon annan gång igen,. I övrigt vill jag ha fredag, fredag, fredag. Nu.

"Vad kan du förlora om du bara försöker?
Du får en ny chans att hitta det du söker"
/Elin

måndag 16 november 2009

Gå och dö,

"Jag vill bara gå och dö" det har varit min kommentar idag. Hela tiden, men det känns faktiskt så. Som om att jag skulle kunna gräva ner mig. Jag skäms för hur jag ser ut. Skäms så förbannat mycket. Då är det lika bra att stänga in sig. Eller är det verkligen det? NEJ och jag vet det så väl. Skärpning Elin. Det är fredag, snart. Håll ut för tusan. Jag är bara så rädd för att jag ska bli besviken på fredag. Därför får jag inte hoppas på något, men jag kan inte låta bli.

När det äntligen är över,. /Elin

söndag 15 november 2009

Plugga hela dagen,

Just precis. Jag har setat inne hela dagen. Pluggat som en took. Hoppas på att jag har fått in lite iaf. Spegelbilden har jag inte orkat brytt mig om idag. Men att jag längtar tills på fredag, det är det inge tvivel om. Medans jag har pluggat har jag lyssnat på samma låt om och om igen. Jag tröttnar aldrig. Låten har en stor betydelse för vissa andra personer och snart kanske den får det för mig också. Vilken låt det är får ni höra sen, när jag vet när jag ska bli opererad. Jag hoppas att det blir snart.

"I still holding on" /Elin

lördag 14 november 2009

Öppet hus,

Spegelmorgon = Ingen bra morgon. Men det vart bättre när jag väl fått ordning på håret och tagit mig in till skolan för att jobba på öppet hus. Det gick ganska bra faktiskt. Jag tänkte inte så mycket på hur ful jag var. Jag menar, det hade ju liksom inte gjort situationen lättare. Just nu har jag bara fredag i huvudet. Fredag, fredag, fredag. Men dagarna kommer gå fort. Jag menar innan det har OP08B en riktigt förjävlig vecka att ta tag i;
*4 redovisningar
*2 prov
*1 stor inlämningsuppgift
*1 liten inlämningsuppgift
Så, jag har nog någonting att göra varje dag ändå,. I övrigt har jag fortfarande ganska ont i munnen sen det senaste tandläkarbesöket. Men som sagt, det är värt det. Jag får ju min belöning så småning om. Jag tänker på det ganska mkt. Vad jag ska göra när jag ser bättre ut. Och jag vet precis vad jag ska göra. Jag ska leva livet.

"Leva livet, nu ska jag leva livet" /Elin

fredag 13 november 2009

Brev om tid,

Elin, du är kallad för mer information inför din operation.
Fredagen den 20 November 2009 Klockan 10.30
Fattar ni hur lättad jag vart?! Åh, helt sjukt. Vad var det jag sa. Nu är det fart på dom.. MEN jag får inte hoppas för mycket. Men tandläkaren sa faktiskt att jag skulle få reda på en tid nästa gång jag träffade käkkirurgen. Så nu mina vänner är det igång. Fram tills på fredag kan jag inte göra så mycket. Bara hänga på och inte glömma bort att försöka att leva livet.

"My life is brilliant. My love is pure.
I saw an angel. Of that I´m sure" /Elin

torsdag 12 november 2009

Sjukt ont,

Idag spänner det otroligt mycket. Men vad hade jag väntat mig igentligen. Dom trixade ju riktigt mycket i munnen igår. Så idag har alvedon och ipren räddat mig. Tack för det. Men dagar jag har ont, betyder också 10 gånger så svårt att acceptera spegelbilden. Det är hemskt. Ändå sätter jag mig vid fönstret på bussen. Sitter liksom och sneglar på min egen profil, och tro mig. Det är verkligen hemskt. Ändå gör jag det. Som om att jag liksom måste titta för att acceptera; ja Elin. Du är verkligen så ful. Någon gång vill jag kunna tänka; ja Elin. Du ser okej ut. Jag vill att den dagen ska komma snart. För jag klarar inte av mig själv längre. Snälla, snälla brevet ta och kom snart,.

Känns som om att jag väntar för alltid.
Men jag måste våga se en framtid. /Elin

onsdag 11 november 2009

Tandregleringen,

Idag hade jag tid hos tandregleringen, trodde jag.. Jag gick dit. Ingen kom och hämtade mig, men så kom min underbara tandsköterska och sa att påminnelse SMSet hade kommit en vecka för tidigt och att jag hade en tid nästa vecka samma dag, samma tid. Luften gick ur mig. Totalt. Hon såg väll det och sa att dom skulle hinna med mig nu ändå. Tack snälla för det.
Medans hon höll på att spänna och trixa lite med tandställningen kom övertandläkaren och berättade att hon varit upp till käkkirurgen, hon hade haft med sig min avtryck för att dom skulle kunna se och planera hur jag ska se ut i framtiden. Hon hade även berättat hur jobbigt jag tyckte att det var och att jag var villig att ta en tid med kort varsel. Hon tog väll i lite för att få fart på dom. Men i vilket fall så skulle dom skicka hem ett brev till mig nu i veckan med information och en tid. Gissa om jag kommer vänta på posten varje dag.. Så nu är dom äntligen igång. Det går framåt. Och föresten har jag "slutbågen" i överkäken nu. Med det menas att det är den stakaste och sista bågen man kan ha. SÅ jävla skönt. Jag har den näst sista i underkäken. Men där ska jag få en starkare innan operationen. Allt känns bra nu.

"Det är alltid för tidigt för att ge upp" /Elin

tisdag 10 november 2009

Värkdag,

Jag och mina tokiga värkdagar. Tänderna ömmar, käkarna värker och huvudet spränger. Skönt värre! Eller inte. MEN i morgon väntar tandläkaren. Det ska bli nice. Så får dom fixa till lite, jag vet att efter följer ju några dagar med ännu mera värk. Men det är värt det. För när det gör ont så vet jag att tänderna flyttar om sig. Och sen skadar det ju inte att man får äta glass mitt i veckan när man har ont i munnen. Så, okej. Jag kan stå ut. I morgon kanske, kanske, kanske jag får ett datum, eller iaf en månad, en vecka. Ge mig vad som helst. Men jag behöver verkligen något att se fram emot. Spegel bilden gör alldeles för ont att se.

Jag är aldrig nöjd med något, men har inte alltid varit sån.
När jag ser mig själv i spegeln vänder jag mig om.
/Elin

måndag 9 november 2009

Inget resultat,

Mitt mysiga bad igår gav inget resultat. Jag vet inte hur jag mår, men jag vet att spegelbilden tar emot. Precis som många utav årets andra dagar också. På onsdag när jag ska till tandregleringen kanske jag får ett datum. Men bara kanske. Jag får inte hoppas för mycket, samtidigt som jag måste hålla hoppet uppe. Det är svårt det där,.

"You are loved. Don't give up, It's just the weight of the world.
Don't give up, Every one needs to be heard. You are loved" /Elin

söndag 8 november 2009

Rent och skönt,

Ännu en dag i det grå. Men jag tog ett impulsivt beslut och lade mig i badet med tända ljus och lite lugn musik. Gjorde en ansiktsmask, drack bubbel och åt frukt. Låg där i ca 45 minuter. Ett helt underbart skönt avslut på en riktigt dålig vecka. Verkligen något att rekommendera,. Hoppas bara att själen fick en lika bra djuprening som ansiktet. Jag sover på saken så får vi se!

"Rena mig, så blir jag ren. Hela mig, så blir jag hel" /Elin

lördag 7 november 2009

Alone,

Dålig dag, börjar bli trött på det. Alla gråa tråkiga dagar rullar vidare. Jag vill bara ligga kvar i sängen, inte visa mig ute bland folk. Sjalarna går på högvarv dom här dagarna. Men det är så det är. Det måste få vara så, ett tag. Men jag var på konfen trots allt. Det gick bra. Någonting ljust i mörkret helt enkelt. Träffade flickorna på kvällen, vilket innebar mycket skratt. Men så är det över och tillbaka i samma vanliga håla igen. Jag förstår inte hur det kunde bli såhär? Jag hade ju varit så konstigt glad ett tag. Ibland känner jag mig ensam, även om jag vet att jag inte är det. Ensam och vilsen.

"Am I all alone, am I all alone,
Is anybody out there hearing my song"
/Elin

fredag 6 november 2009

Bad times,

Hemsk dag. Känns som om att botten kommer allt närmre. Vet inte varför. Har många bollar i luften men låter några falla rakt ner mot marken. Det känns inte bra. En boll är för skola och plugg, vart är den påväg? Jag måste fånga den innan den faller. En boll är för ku och nära vänner, den måste jag verkligen vara rädd om. Det är dit jag kan komma hur jag än mår eller hur jag än ser ut. En boll för min familj. Den ligger redan på marken. Och jag vet inte om det är tillfälle att plocka upp den.. Känns som om att det är lite för sent, och andra sidan är det kanske inte min uppgift att plocka upp den. En boll för saknad, personer som på ett eller annat sätt påverkat mitt liv på ett speciellt sätt. Och STUM 2009.. Behöver inte säga så mycket mer,. Jag har en boll kvar. Bollen för mig själv. Vart är den? Jag har tappat den på vägen. Jag måste plocka upp den, jag ska. Så fort jag hittar den.

"All this time All this time. You've had it in you,
You just sometimes need a push.
All this time All this time. You've had it in you,
You just sometimes need a push" /Elin

torsdag 5 november 2009

Hoppas ändå,

Dålig dag. Morgonen var fail. Totalt. Den där tången som gör att håret blir platt åkte i golvet och hoppsan, där hade Elin bara en kvar, och den fungerar typ inte på mitt hår. Blä på det. Idag är det ingen ide att titta mig i spegeln, kommer ändå inte vara en positiv spegelbild. Jag känner mig vilsen. Spegelbilden är vilsen. Någonting fattas mig. Jag tror jag vet vad. Jag har aldrig längtat så mycket till tandläkaren som nu för tiden. Och nästa onsdag, då är det dags. Kanske får jag ett datum. Jag måste våga hoppas även när det är svart.

"Var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där. Vi ser ju inga stjärnor där inte mörkret är" /Elin

onsdag 4 november 2009

Något fattas,

Höll på att bli en spegeldag idag. Vilket betyder att jag inte klarar av att se mig i spegeln och istället kastar den i marken. Det låter moget, jag vet. Men, ja. Dagen var iaf okej. Efter skolan åkte jag hem och lade mig på sängen en stund. Behövdes tid för en liten tanke. Sen tog jag mig till KU. Underbaraste personer. Ni behövs. Jag fick skratta. Slappna av, precis som vanligt. Skönt. Men någonting fattas i bilden av mig själv. Jag vill att den ska bli komplett, nu. Men det går inte. Det är inte min tur ännu.

" Dreaming, hoping, for another try. I’ve been looking, searching, deeper down inside. And if I loose my way, I’ll find another road, cause I can make a change on my own" /Elin

tisdag 3 november 2009

Så lätt,

Ingen vidare bra dag. Jag vill tillbaka till stum. Tillbaka till kärlek, värme, gemenskap. Allt jag förut varit rädd för. Men inte där, inte den här gången iaf. Jag saknar det. Men jag sitter här. Har ett berg med läxor, prov och redovisningar som måste göras. Jag måste tillbaka, någongång. Kanske har jag blivit opererad nästa gång jag kommer dit. Det spelar ingen roll igentligen för personerna där accepterar mig hur jag än är. Men jag vill tillbaka, för där var allting så lätt.

"Livet ska vara som för en fjäril en sommardag" /Elin

måndag 2 november 2009

En tid framöver,

Vanlig måndag, vilket betyder ovanligt segt att ta sig upp ur sängen. Förmiddagen resulterade i en fältstudie på akuten. Åh vilken trevlig arbetsplats det verkar vara! Vilket i sin tur ledde till att vi fick sluta tidigare. Komplicerat schema, jag vet. I övrigt har det varit lite svårt med spegeln idag. Men det har väll funkat iaf. Har nog börja acceptera att det är såhär jag ser ut och kommer se ut, iaf ett tag framöver.

"Varje andetag du i mig, jag i dig" /Elin

söndag 1 november 2009

Stum 4,

Nu har jag kommit hem efter en sjukt bra helg på Stiftsgården. Sliten, det är bara förnamnet. Men det är värt det. Allt har gått så bra, äta med andra, vara med andra osv. Sjalen var på nästan hela tiden, men jag känner att det spela faktiskt inte så stor roll. För, jag gjorde det. Och när personer som jag aldrig ens träffat och kanske aldrig kommer träffa igen, accepterar mig för den jag är och hur jag ser ut. Det är då mitt liv blir lite mera värt.

"Well, maybe there's a god above" /Elin

lördag 31 oktober 2009

Stum 3,

Ännu en dag på stiftsgården. Underbart. Jag trivs mer och mer här för varje gång jag kommer upp. Har inte så mycket mer att säga när allt flyter på såhär bra!

"Hold on, be strong" /Elin

fredag 30 oktober 2009

Stum 2,

Så vaknade jag upp på stiftsgården idag, mysigt mysigt. Jag trivs bra. Inte så jobbigt med sjalen heller. Kom på mig själv under dagen att jag hade glömt sjalen. Har faktiskt hänt flera gånger, så kanske har jag automatiskt tränat bort det mer och mer. Men visst var det riktigt skönt när den satt där, har fortfarande lite svårt att släppa taget..

"Håll om mig, släpp inte taget om mig" /Elin

torsdag 29 oktober 2009

Stum 1,

Så ska jag packa det sista för att åka till Rättvik och STUM 2009. Har igentligen inga förväntningar alls. Jag ser det som en utmaning. Och nog ska det bli skönt att komma iväg lite.

"Öppna dina ögon se vad jag har att ge" /Elin

onsdag 28 oktober 2009

Nervös,

Så i morgon väntar stum. Det kan bli riktigt bra, men jag är rädd. Sjalarna ska packas ner först. Jag vet ju att det är ett ställe där man får vara precis som man är osv. Men ändå är jag så sjukt nervös. Kanske för att jag vet vad som väntar när jag kommer dit. Äta med andra, sova med andra, vara med andra. Jobbigt. Men bra övning. Jag klarar det. Jag vet det.

"I can take it, I can make it" /Elin

tisdag 27 oktober 2009

Halv down,

Sådär. Så känner jag mig idag. Halv. Hel. Halv. Usch. Spegelbilden tar emot. Hårt. Jag vill inte se ut såhär. Jag orkar inte vänta. Stum på Torsdag, blir det bra?

"When I am down" /Elin

måndag 26 oktober 2009

Sjalen försvann,

Dagen spenderades i stan med Rebecca, tack för en riktigt bra dag. Hittade en del kläder, det är ju aldrig fel att förnya garderoben. Men vad händer när vi gått lite mer än halva dagen på stan? Jo jag upptäcker att jag glömt min sjal i en provhytt. Katastrof. Vi går tillbaka, men den är inte kvar. Vilket resulterade i att jag fick gå utan sjal resten av dagen. Men, det gick faktiskt bra, även om jag känner mig väldigt naken utan den, som om att den vore min andra hälft. Och det är i sånna lägen jag känner att jag låtit mig själv gå för långt. Hur blir det efter operationen? Kommer jag kunna släppa den för att det beror på utseendet, eller ligger det "helt enkelt" i det psykiska?

"Du är en del, en del av mig" /Elin

söndag 25 oktober 2009

Orättvist,

I torsdags var jag på sjukhuset och tog prover med mera. Jag kom med bussen lite tidigare så jag satte mig utanför barnakuten, vid trä tåget och väntade. Jag såg många olika typer av människor. Korta, tjocka, långa, smala. Och alla hade de något gemensamt. Dom hade någon typ av sjukdom eller skada. Bland annat såg jag ett barn som satt i en special-byggd vagn. Barnet hade skenor på både armar och ben. Då kände jag en sån otrolig skuld. Här sitter jag och klagar för att jag är ful och inte får göra min "skönhetsoperation" inom kort. Jag ska ju få göra den, jag vet ju det. Ändå klagar jag. Jag är frisk. Jag kan prata, se, höra och gå. Och det borde jag vara så otroligt glad över.

Livet är orättvist. Kanske inte just för dig,
men för så många andra
/Elin

lördag 24 oktober 2009

Sängen,

Jag har spenderat precis hela den här lördagen i sängen. Jag har varken ork eller lust med någonting. Spegeln ger jag inte ens ett försök idag. Försökte ta mig hem till mormor och morfar, men nej,. Jag får ta det i morgon helt enkelt.

"Det blir inte bättre än såhär, men det är okej" /Elin

fredag 23 oktober 2009

Höstlov,

Så är äntligen lovet här. Fy tusan va skönt. Bara få vara hemma, ladda. Ta det lite lugnt, få slappna av utan sjal,. Men så väntar ju som sagt stum på torsdag. Det kan ju bli lite jobbigt med nya människor och sjalarna osv, men det bästa med det där stället är att jag får vara precis som jag är. Ändå känns det som om att det kommer bli ett konstigt höstlov. Saker och ting liksom förändras,.

"Du har tid med mig, när jag söker dig" /Elin

torsdag 22 oktober 2009

Så mycket,

Inte så mycket kraft, ganska trött på att vänta. Tänk hur mycket som ska hända innan jag opereras. Julafton, nyår, födelsedagar,. Allt detta kommer jag få gå igenom det här året, utan någon förändring som det var sagt. Jag skulle ju opereras nu på höstlovet. Men det blev inte så. Därför åker jag på stum ist. Det kan bli bra, men jag vill inte se ut såhär.

"Is this my past here before me, Is this my story unfolding?
It’s all here to discover, Everything that I am"
/Elin

onsdag 21 oktober 2009

En dag i taget,

En bra dag. Ja faktiskt, en okej dag. Men spegelbilden.. Den tar emot. Jag jobbar på det. Det blir bättre, det måste det bli. En dag i taget. Jag kommer framåt även om jag inte känner det själv.

Step by step /Elin

tisdag 20 oktober 2009

Stolt,

Dålig tisdag. Sjalen på, mest hela tiden. Utom när vi skulle bada. Jag ville verkligen inte springa runt i bikini med halsen bar inför hela gruppen. Men jag gjorde det. Jag besegrade mig själv och jag är så otroligt stolt.

"Under ytan finns det stora och små" /Elin

måndag 19 oktober 2009

Tungt,

Vanlig måndag, ovanligt svårt att titta sig i spegeln. Det känns som om att jag accepterar min spegelbild allt mindre. Det känns ganska tungt..

"The mirrors truth" /Elin

söndag 18 oktober 2009

Finnåker,

Så är jag hemma och riktigt sliten efter en natt på Finnåker. Det gick bra iaf. Allt rullade på precis som det skulle. Jag var inte med och lekte men jag tittade på. Ibland får man liksom nöja sig med det lilla man kan. Det duger.

Jag duger så bra /Elin

lördag 17 oktober 2009

Läger,

Idag blir det att åka på "mini-läger" med våra konfirmander. Finnåker next helt enkelt. Jag känner mig ganska "bra" idag. Så jag hoppas på att kunna göra någonting som assistent. Nu kör vi.

"Se mig gud, jag kommer som jag är.
Och jag vet du har tid för mig"
/Elin

fredag 16 oktober 2009

Work,

Seeg Fredag. Var i skolan. Slutade tidigare. Tänkte ta en skön hemma kväll för att jag inte ville visa mig ute bland folk, men så fick jag ett sms av farmor om att jag behövde jobba på bion. Och det tar verkligen imot att säga nej. Så jag duschade och fixade mig sen åkte jag till bion. Jag tror någonstans att det är en bra övning att sälja biljetter till "okända" människor. Och tro mig eller ej, men jag har faktiskt setat där utan sjal en gång i våras. Och vem vet, snart kanske jag kan göra det igen.

"Jag gör mitt jobb, jag tar mig hem.
Vet knappast hur det går till"
/Elin

torsdag 15 oktober 2009

Utan dina andetag,

Fy tusan vilken jobbig morgon. Den var inte alls på min sida. Vill inte gå in på detaljer men tusan tack för allt stöd,. Vissa dagar kan jag inte bära mig själv. Jag behöver liksom någon med mig hela tiden, för det känns som om att alla tittar, tänker och säger. Men det är inte så. Jag vet det. Därför är tanken så obehaglig. Och det är då jag behöver någon vid mig hela tiden. En person och en sjal, så är dagen räddad.

"Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor" /Elin

onsdag 14 oktober 2009

Nya personer,

En skön Onsdag med skola och KU som vanligt. Där passade jag på att lämna in pengarna för stum, så jag ska med trots allt. Får se hur det blir med sjalarna och det där borta bland helt nya personer. Men det blir bra, jag hoppas verkligen det.

"Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå,
alla möten borde vara så"
/Elin

tisdag 13 oktober 2009

Andra Avenyn,

Så har jag precis tittat på Andra Avenyn som en bra avslutning på dagen. Ni som följer det, Roland vill ju inte ta av sig stödkragen även fast hans nacke är frisk han har dne fortfarande på sig eftersom att det har blivit som ett psykist stöd. Ungefär så är det för mig med mina sjalar. Även om jag inte blivit opererad än, men sen när jag har det. Kommer jag då behålla mina sjalar? Det kommer säkert bli svårt men jag hoppas en dag kunna vara helt utan. Ibland kan det ju vara snyggt till vissa kläder och så, absolut. Men inte alltid och att inte alltid behöva ha det där kravet från mig själv att jag måste ha dom. På så vis har det ju blivit mera psykist. Jag känner mig inte trygg utan sjal. Kanske går även det att träna upp. Att jag en dag, precis som Roland i Andra Avenyn kan "blotta strupen"

"Håll ditt huvud högt, jag älskar allt du gör" /Elin

måndag 12 oktober 2009

Tro trots allt,

Konstig dag. Mycket tankar. Jag vill ju ha det här över nu. Vill inte se ut såhär. Jag längtar samtidigt som jag nästan gett upp. Helt tokig känsla, så blandad på något sätt. Jag vet att min tur kommer. Och troligtvis får jag ett ungefärligt datum nästa gång jag ska till tandregleringen, för då har dom hunnit visa upp dom snygga avtrycken och bilderna för käkkirurgen så att dom vet vilket helvete dom har att jobba med när jag ska opereras i vår (?) Jag vågar inte tro på vad dom säger längre. Men okej. Vi siktar på studenten iaf. Det är ju trots allt bara 1,5 år kvar.. Känner mig riktigt positiv nu,. Usch usch. Det blir bra. Jag får bara inte ge upp hoppet.

"There can be miracles when you believe" /Elin

söndag 11 oktober 2009

Rent rum,

En helt vanlig seg söndag idag,. Städade mitt rum från grunden, så skönt att gå och lägga sig när allt är städat. I övrigt har jag bara tagit det lugnt framför tv:n faktiskt,. Inte likt mig att titta på tv, men är det "seg-söndag" så är det! Jag trivs bra på mitt rum och är där inne ganska ofta så där inne brukar jag försöka vara utan sjal, som en liten träning. Ibland går det kanon bra, men ibland går det inte alls. Det viktigaste är att inte ge upp försöken på att det kanske kan gå, någon gång. Med lite träning så klarar man allt.

"Det bor en ängel i mitt rum" /Elin

lördag 10 oktober 2009

Pyssel,

Idag följde jag med till Duvan för att pyssla lite. Det vart inte så mycket pyssel för min del, men det var skönt att bara få vara där. Med personer som jag tycker om och som accepterar mig för den jag är. Vi var ganska några, så jag klarade av att äta där också. Kvällen spenderade hemma. Det var skönt att bara få vara själv och ta det lugnt. Inte så mycket tankar idag. Men sjalen var på plats. Precis som vanligt.

"Vart steg som jag går i hela mitt liv är du brevid mig,
Jag lever såhär och du finns ju där mitt i min vanliga vardag"
/Elin

fredag 9 oktober 2009

Äntligen helg,

Och så har den här skol-veckan äntligen nått sitt slut. Har ganska mycket att vila upp mig för i helgen. Har en hel del i skolan fram till höstlovet. Ska bli så skönt med en vecka lov. Som det ser ut nu så åker jag med till Rättvik torsdag-söndag. Kan ju vara bra att komma iväg och träffa lite andra människor. Även om jag tycker att det är ganska jobbigt. Jag försöker att se varje sånt tillfälle som en träning, för det kommer säkert hjälpa mig på lite längre sikt. Jag måste bara bevisa för mig själv att jag faktiskt klarar det.

"Våga vara den du är" /Elin

torsdag 8 oktober 2009

Även den,

Vilken dag! Fint höstväder och allt. Innan jag skulle till tandregleringen idag tog jag en liten promenad kring domkyrkan och vattnet bakom tandregleringen. Solen trängde sig igenom lövträden som hade börjat ändra färg. Allt kändes så,. lätt. Jag ställde mig på bron, i vattnet nedanför simmade några änder. Alla såg likadana ut. Nästan. Gröna huvuden med den vita ringen om halsen som avgränsade det gröna från den grå-svart-vita kroppen. Så simmade dom runt där, dom nästan bildade ett mönster. Men så såg jag att en utav dom hade en lite annorlunda vinge. Men han forsatte simma där bland alla andra, trots sitt annorlunda utseende. Han hade kunnat simma åt ett helt annat håll, han hade kunnat gå upp på land och gömma sig någonstans och han hade kunnat ge upp helt och sluta simma. För alla har ett val. Jag har också ett val. Och medans jag stod där och tittade ner på den annorlunda anden insåg jag att han gott och väl kunde symbolisera mig i mitt liv. Jag måste lika som anden med den brutna vingen fortsätta min resa,. Jag kan välja att ge upp, men jag gör det inte.

"We all must go through it sometime.
You are not the first, you know.
You stick your head in the sunshine.
Don´t expect the worst.
If a bird can sing with a broken wing,
You´ll learn to bend when the wind blows.
The leaves may fall but the trees stay tall.
This is a bump in the road.
Don´t give up, you will make it"
/Elin

onsdag 7 oktober 2009

Nice,

Och så vart det en bra dag tillslut. Jag började ju dagen så snyggt med en försovning. Stress! Efter en trots allt bra dag i skolan åkte jag hem en stund. Senare vart det KU. Det var riktigt nice idag. Så skönt. Avslappnat, från min sida också. Det pratades en del om stum. Jag och Sara ska åka iaf. Om vi nu hittar någon att ha som ledare. Men det hade tydligen löst sig,. I morgon ska vi åka till Kungsör på deras KU-kväll och innan det ska jag till tandregleringen för att ta foto och avtryck. Därför hoppas att jag har en bra dag imorgon!

"Låt inte oron över morgondagen förstöra glädjen för idag.
Idag kanske är allt vi har"
/Elin

tisdag 6 oktober 2009

Jobbig dag,

Ännu en ganska jobbig dag. Men jag stannade i skolan hela dagen tack vare min helt underbara klass. OP08B - Ni är SÅ bra! Efter skolan var det assmöte och då mådde jag lite bättre. Kan slappna av som mest där. Ku - Ni är guldvärda! Idag lyckades jag även göra samma sak med spegelbilden som tidigare. Den här gången var det på bussen. Men jag insåg ganska snart att det var min egen spegelbild och den här gången slutade jag att ge negativa kommentarer till mig själv. Dagen i stort var jobbig. Men jag har hoppet. Någonstans.

"När du ser din egen spegelbild, tänk då att du är de vackraste som någonsin skådats" /Elin

måndag 5 oktober 2009

Inget hopp,

Dålig dag. Åkte hem tidigare från skolan. Tillbringade resten av dagen på mitt rum. Mest i sängen. Det var skönt att vara lite själv. Mycket tankar. Jag blir lätt arg av små saker. Ligger liksom på gränsen hela tiden. Det går inte att vara utan sjal längre. Jag hade mina dagar förut, men nu känns det som om att jag aldrig kommer vara utan dom mer. En måndag, när det mesta känns ganska tungt vågar jag inte tro att det en gång kan bli bra igen. Det finns inte i min värld.

"Tro, jag vill känna tro" /Elin

söndag 4 oktober 2009

Särklass,

Idag har det varit en ganska bra dag, så jag och flickorna passade på att gå och titta på teatern "Särklass" det var en bra men ganska,. vad ska man säga. En djup teater, men med ett otroligt viktigt budskap. Mobbing som ingen vill se eller erkänna. Hur olika man kan se på saker. Tanken slog mig att jag aldrig blivit mobbad för mitt utseende. Det visar ju liksom vilka underbara människor jag har runt om mig. Som faktiskt ger mig och min insida en chans.

Min största fiende är mig själv /Elin

lördag 3 oktober 2009

Tryggare,

Jag har precis kommit hem från en kväll med flickorna. Det behövdes. Bara prata och chilla = Nice. Tidigare idag hade vi konfirmander, det gick som det skulle. Jag hade sjalen på (som vanligt) men jag höll inte i den så mkt eller vad man ska säga,. Känner mig lite tryggare nu. Börjar liksom känna vart jag står. Och jag vet att en dag kommer jag att vara helt säker.

"Vila tryggt" /Elin

fredag 2 oktober 2009

Slappna av,

Nu har jag gosat ner mig i sängen med sjalar och filtar. Mysigt värre. Jag har mjukare sjalar eller små filtar runt mig när jag sover. Eller, runt halsen rättare sagt. Så att dom täcker ansiktet. Och där någonstans kan många tycka att det har gått för långt. När jag till och med sover med "sjalarna" Dom är en trygghet i sig, dom har varit det sen jag var 4. Men nu har dom mera blivit ett "skydd" för att täcka. Utan dom på natten kan jag inte slappna av. Jag tänkte på det idag. Det finns ingenstans där jag slappna av utan sjal. Det känns ganska jobbigt att jag låtit mig själv gå så långt. Men det är precis som om att det är min rastplats. I sängen. Under sjalen. Där behöver jag inte dra in, spänna. Ingenting. Bara vara.

"Let it be" /Elin

torsdag 1 oktober 2009

Långa väntan,

Inte någon toppen-dag. Men alla dagar kan inte vara det. Spegelbilden har varit svår att acceptera. Och utifrån det även mycket tankar. När, hur, varför osv,. Inget svar. Jag vill bara ta ut tandställningen. Det är inte såhär jag vill se ut. Snälla, gör något. Jag har haft den i ett år men ändå stör jag mig lika mycket på den varje dag. Idag är en dag då jag inte ens vågar hoppas. Allt känns bara som en otroligt lång väntan.

"När hoppet är borta, och du inte kan få luft
Tänk på din framtid, även om att det är tufft
Din insida av guld, ett hjärta av rubin
Lyssna ej på andra, du vet att du är fin
Du duger som du är, finns bara en av dig unik
Tänk efter lite grann, det är ganska specifikt"
/Elin

onsdag 30 september 2009

Att duga,

Idag är en sån dag då jag inte tänkt så mycket på just det bakom sjalen. Det har liksom bara varit. Och jag tror, eller rättare sagt vet av egen erfarenhet att det är jätte viktigt med sånna dagar. Då man inte behöver tänka. En sak jag brukar göra för att få en dålig morgon till en liten bättre dag är att, fixa håret så att det känns bra, kanske lägga på bara lite extra smink utöver "det vanliga" och ta på mig kläder som jag känner mig "fin" eller trivs bra i. Och som sagt. Att stå framför spegeln och säga hur sjukt snygg jag är, det är inte min grej. Men ibland kan jag säga; Okej Elin, du är inte perfekt. MEN du duger.

"Utgångsläget är alltid perfekt" /Elin

tisdag 29 september 2009

Fundering,

Nu har jag funderat och funderat, men kan verkligen inte komma fram till något bra. I kyrkan pratas det mycket om att "gud" ser oss som guldkorn och fina stenar och jag vet inte allt. Att jag skulle vara fin för att "gud" har skapat mig. Att vi är perfekta i guds ögon. Jag tror att "gud" typ,. inte bestämmer vad som ska hända. Men liksom kan.. hjälpa till lite med vad vi väljer att göra och så. MEN, varför ska jag då operera mig och förändra mitt utseende? Och vad händer när jag opererat mig, kommer jag inte längre vara samma sten? Fast iof.. han kanske hjälper mig att bli en "perfekt" sten. Jag har inga tvivel på att genomföra operationen, men ibland har jag bara lite svårt att förstå hur "gud" tänker.

"Möt mig nu som den jag är, håll mitt hjärta nära dig.
Gör mig till den jag ska bli och lev i mig."
/Elin

måndag 28 september 2009

Drömmen,

Jag hade en dröm inatt. En dröm om att jag skulle bli opererad i November. Den känslan jag hade vill jag få igen. Jag var lättad. Lite nervös. Men jag var lycklig. Allt jag väntat på, det var där. Men så var det ju som sagt en dröm. Fast jag tror någonstans att den symboliserade mitt hopp. Jag har inte gett upp. Eller, en del av mig har det. Men långt, långt inne finns det ändå en liten gnista hopp. Och jag tror att det är den lilla gnistan som får mig att orka, lite till.

"All my life I’ve been waiting for this"
/Elin

söndag 27 september 2009

Sinnesrobönen,

Mycket tankar idag. Men då brukar jag tänka på "sinnesrobönen" En kort bön men med ganska smart innehåll.

"Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra.
Mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden."


Min tolkning blir såhär;
Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra - Jag måste acceptera att jag ser ut såhär. Jag kan inte förändra det.
Mod att förändra det jag kan - Jag kan förändra mitt självförtroende. Jag kan förändra alla negativa tankar om mig själv. För jag kommer inte att må bättre av att gå runt och tänka på hur ful jag är.
Och förstånd att inse skillnaden - Jag måste inse skillnaden genom att acceptera mitt liv. Att ja, såhär är det just nu. Det finns saker jag kan styra över och det finns saker jag inte kan göra något åt. Så är det och så kommer det alltid att vara. / Elin

lördag 26 september 2009

Förtvivlad,

En dålig dag. Var till västerås med mamma, Kristoffer, Sofia och Aron. Det gick bra. Tittade på lite kort från när jag var liten. Det är hemskt att se. Konstigt att jag inte skämdes så mycket då. Fast iof så har det ju blivit värre med åren. Tänkte åka och fira Rebecca som fyller 17 idag men det blev aldrig så. Var hemma hela kvällen och tog det lugnt. Behövde tid för att fundera.

"Jag är förtvivlad men jag är inte ensam" /Elin

fredag 25 september 2009

Småsteg,

Har haft en okej dag. Lite upp och ner. Klarade av att gå på stan själv en timme. Sjalen var på, men jag gjorde det iaf. Någonstans måste jag lära mig att se dom små framstegen också.

"Det sker mirakel varje dag, ibland kan de bara vara svåra att se" /Elin

torsdag 24 september 2009

Spegelbilden,

Jag tänkte berätta om en dag i våras då jag knäckte mig själv. Jag satt på centralen och väntade på bussen. När jag tittade åt vänster såg jag någon som riktigt glodde på mig. Jag kände igen personen men visste inte riktigt vart jag sett henne. Hon såg inte alls ut att trivas i situationen och hennes blick verkligen sökte fel hos mig. Jag gjorde samma sak med henne. Jag såg en hel del fel. Fult ansikte. Håret hade hon kunnat lägga ner lite mer tid på. Sådär fortsatte jag tills bussen kom. När jag reste mig upp och tjejen "på-andra-sidan-glaset" gjorde detsamma insåg jag att det var min egen spegelbild.

Mitt mål är inte att jag ska kunna stå framför spegeln och älska mig själv. Men jag hoppas att jag en dag kan acceptera min egen spegelbild. / Elin

onsdag 23 september 2009

Framför sjalen,

Idag är det en "vara-utan-sjal-dag." Det trodde jag inte när jag klev upp 6 i morse för att platta håret innan tandläkaren. Men där ser man. Jag tyckte inte att sjal passade till min tunika så då fick det bli utan helt enkelt. Ja, idag var det faktiskt enkelt. Men jag har 2 st som ligger i väskan som vanligt. För trygghetens skull. Får se om jag klarar mig hela dagen. Isf har jag varit riktigt duktig.

Och äntligen gör det inte lika ont i kinden! Var till tandregleringen idag på en akut-tid. Bågen hade gjort illa mig i kinden, men nu är det fixat och klart. Vilken lättnad! Sköterskan (samma som alltid) sa att när jag kommer nästa gång i Oktober ska dom ta avtryck på tänderna så att övertandläkaren kan ta med sig avtrycken till käkkirurgen på "ronden" i November. Och utefter det kan dom säga ett ungefärligt operationsdatum. Hon gav mig lite hopp den där damen,.

"Gör hela tiden ditt bästa, med den information du har" /Elin

tisdag 22 september 2009

Upp & ner,

Vilken tokig dag. Upp och ner. Och fort går det, så håll i er! Dagen började bra. Jag hade massor av tid i morse. Fick till och med i mig lite frukost. Var en bra början på dagen tyckte jag. Helt okej i skolan fram till.. orientering i regnet. Men jag överlevde trots att vi gled in 10 minuter sent, dränkta som katter. Även om humöret inte var det bästa. Det ändrades när vi fick skaka lite rumpa! ;) För er som inte vet vad det är så är det när man dansar ragga,. Det var jobbigt att behöva se sig själv dansandes i en spegel i en timme,. Men jag gjorde det och jag vet att en dag kommer jag klara det utan problem.

"Ge inte upp, ett steg till" / Elin

måndag 21 september 2009

Visst finns det dagar,

Så var en hel skoldag avklarad. Skönt värre. Hade inte så mycket närvaro förra veckan,. Gick hem tidigare Tisdag och Onsdag. Var hemma helt Torsdag och Fredag. Vissa dagar är det så. Dom dagar jag går hem tidigare är det för att jag inte orkar bita ihop hela dagen och se mig själv med alla andra. Det är en dag då minsta lilla kommentar får det att rinna över och jag ger upp och åker hem. Sen finns det dagar då jag är hemma hela dagen. Då är det öken. Jag klarar inte av att se mig i spegeln utan att bli både arg och ledsen.

Förra veckan fick jag reda på att dom inte ska operera mig i höst. Kanske till våren. Det kändes som om att hela min värld med allt mitt hopp rasade samman. Det var inte alls kul. När jag fått beskedet hade jag inte mycket mer att säga till tandläkaren, ville bara resa mig och gå. Ögonen kunde inte hålla tillbaka tårarna längre. Och bättre blev det ju inte av att sköterskan frågade om det kändes jobbigt att få det beskedet. Jag nickade lite lätt på huvudet. Allt hon hade till svar var; -Men tiden går ju fort Elin! :) Snart är det jul, så kommer tomten med julklappar och då får du ju tänka på lite annat. Nejmen titta du fyller ju 18 i Mars också. Då får du äntligen gå på krogen! Det blir väll kul? :D Jag svarade inte så mycket. Tackade för hjälpen och gick därifrån.

Visst finns det dagar som jag kan vara glad och låtsas som förut. Och visst finns det dagar som det kan göra ont att se mig i spegeln. Det fanns ett självfortroende men det har brunnit ut, kritiken tog över mitt liv, jag kunde inte andas tillslut,. Det är att leka med eld när ni drar upp det här igen, för ni ser i mina ögon att jag skäms över mig själv. Och jag som trodde det fanns hopp, jag står på ruta ett, det vet jag när jag ser mig, vart har jag tagit vägen? ...Jag gav upp för länge sen... / Elin

söndag 20 september 2009

Ny blogg,

Så det här är min nya blogg! :) Jag har www.dahlstrumpan.blogspot.com kvar och uppdaterar den ca; 1 gång i månaden "som vanligt" men HÄR där du läser nu kommer det att komma ungefär ett inlägg om dagen. Allt för att jag ska få skriva av mig. Det kommer att vara mycket känslor och tankar med fokus på en sak, kan inte riktigt sätta fingret på det och det låter lite tokigt när jag skriver att ni ska få läsa en blogg om hur det kan vara att se annorlunda ut. Jag menar. Det finns dom som är både tjockare, smalare, längre och kortare än mig. Men jag tänker liksom på det på mig som jag försöker täcka på alla möjliga sätt,. Aja, här kommer det.

Jag har alltid haft problem med mitt bett. Det har blivit värre med åren så nu är det inte längre någon som missar att jag har underbett. Jag hade tandställning i överkäken när jag gick i 3:an. Just nu har jag tandställning i både över och underkäken. Dom ska jämna ut tänderna inför operationen som skulle blivit nu i höst. Men det är ändrat till minst i vår iaf. Då ska dom korta av min underkäke och även göra hakan ”lägre” Jag är otroligt rädd, men jag vet att det måste göras.

Jag älskar teater, jag var ”aktiv” i en teatergrupp i ett par år. Var bara med i 3 pjäser. Sen slutade jag för att jag inte längre vågade stå för vem jag var eller hur jag såg ut. Det är en anledning till att jag använder sjal, som dom flesta vet. (Ingen som missat..) Jag känner mig så mkt tryggare med sjalarna. Just nu är dom en del av mig. Så nu vet ni grunden iaf. Det kommer inte bli såhär långa inlägg i fortsättningen!

Jag ska ligga där och veta att det är sista gången jag somnar med det jag hatar mest av allt på mig själv. Veta att det aldrig mera kommer tillbaka. Veta att alla dessa dagar, veckor, månader och år av väntan, kommentarer och begränsningar är över. Det kommer aldrig mer tillbaka. Ingen ska längre behöva skämmas över mig och då kanske jag själv kan känna att jag duger,. / Elin