Vi är nog alla lite nyfikna av oss, det märks!
I väntrummet hos läkaren till exempel, där blir du synad från topp till tå när du anmält dig i receptionen eller kommer från undersökningsrummet. När jag tänker efter är jag inte mycket bättre själv. När någon blir uppropad tittar jag såklart lite extra och undrar vad den personen kan ha för fel eller typ av smärta. Så kommer jag på mig själv, vad har jag egentligen för nytta av att veta?!
Men jag kan inte låta bli att vara sådär lurig, när turen kommer till mig. Läkaren ropar mitt namn och jag reser på mig, går fram utan att halta eller vika mig av smärta, utan att ge ett enda ansiktsuttryck. Sen ler jag lite för att jag känner blickarna i ryggen. Blickarna som nog undrar vad jag gör där.
Kort sagt, ingen är perfekt!
Alla är vi nyfikna, mer eller mindre.
Ibland kan det faktiskt vara av omtanke. /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar