Snurra min jord,

Jag är beroende av andra människor. Beroende av närhet och bekräftelse.
Under vissa perioder mer än andra. De perioder då något är extra av allt.
Antingen extra bra eller extra dåligt. Vad hände med det där ordet lagom?

Jag vet iallafall vad som händer när någon hör av sig till mig.
Då ler min själ. Då blommar min värld. Då snurrar min jord.
Vissa får den att snurra mer än andra. För varje dag som går.

"Så snurra min jord igen, radion spelar vår sång.
Stockholm ligger öde och världen håller andan. Vilken färg har själen?
Snurra min jord igen, för allt vi drömde en gång.
Allt som du gör blir till pärlor på min panna. Vilken färg har själen?" /Elin