Jag har allt nödvändigt. Bra familj, härliga vänner, underbar sambo, söta katter och ett roligt jobb. Utgångsläget är så gott som perfekt men mitt i allt det här känner jag mig så fruktansvärt ensam och jag kan inte förstå varför. Förhoppningsvis är det bara något tillfälligt.
Jag hoppas det och att jag en dag kan säga det till mig själv.
"Elin, du vet den där gången du hade allt men kände dig ensam?
Det var ju faktiskt bara jävligt onödigt" /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar