Efter att ha provat sammanlagt 28 vita klänningar har jag hittat en som sitter där den ska. Det kändes skönt att äntligen få dra plastkortet och sedan bära kassen med klänningen som ska få vara med om en alldeles speciell dag... Min dag.
När jag köpt klänningen och något att ha över, åkte jag till farmor och visade upp den. Det fanns ingen mer självklar tanke än att min bästa vän och farmor skulle få se den först av alla. Hon tyckte den var fin. Då kan jag vara säker på att den är det, för ärligare människa än min farmor får man leta efter! Älskade människa.
Jag är lättad över att äntligen ha hittat en klänning som passar, en klänning som jag trivs i. En sån där klänning som jag kommer skita i hur den ser ut när det väl är dags, för jag kommer ändå vara lyckligast i världen den dagen. /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar