Jag kan inte beskriva känslan jag får när någon nämner att det snart är dags, att jag snart ska springa ut genom Carlforsska´s dörrar för att inte komma tillbaka. Ångesten kommer krypande, vad fan ska jag göra sen? Och min tokiga klass.. Samtidigt kan jag inte låta bli att skina upp som en sol varje gång jag hör ordet student. Sjung om studentens lyckliga dar. Är det inte så? Jo, jag ska sjunga.
Sjunga av all lättnad och lycka. Om det så är det sista jag gör. /Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar