Vill kunna förlåta,

Tog mig ut på landet för att spendera första natten hos pappa, i det nya huset. Mitt rum är mysigt och jag trivs ganska bra. Kanske blir det fler kvällar där, vi får se. Det är dags att acceptera och dags att leva vidare, i den här verkligheten. En dag är det här historia och den dagen hoppas jag att jag kan förlåta dina val.

"Jag fick dina ögon och din envishet.
Jag fick ditt sätt att gå, aldrig din uppmärksamhet.
Du talade om mig när jag inte var där,
De sa du var så stolt att jag gått så långt.
Så många frågor som aldrig fick nåt svar,
Finns det nån som vet vilken sorts man du var?
Ja det går i släkten var det någon som sa.
Ibland i spegeln ser jag dig titta tillbaks.

Jag förlåter dig, det här kapitlet är slut.
Jag sätter punkt här, jag andas ut" /Elin